En civilingenjör på arkitektkontor
Att det var på positionen som hållbarhetschef på en arkitektfirma Anna Graaf skulle landa hade hon inte klart för sig när hon startade sin civilingenjörsutbildning på Chalmers. Men i höjd med att hon arbetade med sitt examensarbete blossade diskussionen om sjuka hus upp, och Anna fick upp intresset och ville studera ämnet närmare. Sedan blev det naturliga steget för henne att studera sunt byggande som sträcker sig så mycket längre än enbart till frågan om materialval. “Att tänka på platsen, energiåtgången och den ekologiska hållbarheten - vem jobbar med de frågorna? tänkte jag. Det måste vara en arkitektfirma. Men 1996 fanns det inga arkitektfirmor som arbetade med civilingenjörer eller miljöspecialister.” berättar Anna när jag frågar om hur hennes bakgrund ser ut. “2001 såg jag en annons om att White sökte en miljökonsult - och då tänkte jag att den rollen ska jag ha!”
När Anna startade som miljökonsult hos White var det i det tidiga stadiet av miljöarbete och tyngden låg på husbyggnad och materialval. “På den tiden försökte vi mest påverka kunder att minska energianvändningen och se till så att materialen skulle vara giftfria.” säger Anna och berättar att de arbetade mycket med sjukhus på den tiden, eftersom de frågorna ofta gavs extra utrymme där.
“Det viktigaste verktygen vi har nu är de globala målen. Våren 2016 gick vi igenom målen och sorterade ut de mål där vi kan påverka mest och pratade om hur vi kan översätta dem i praktik. Man måste känna engagemang i magen för att något ska hända.”
White var tidigt ute med att arbeta med miljö och hållbarhetsfrågor, men det är inte helt okomplicerade frågor att ta sig an även om man är ledande inom sitt gebit.
“Det svåraste är att nå ut till alla medarbetare och få dem att känna sig trygga i att arbeta med frågorna. Det kan vara svårt att få med sig kunden att satsa på hållbarhet. På strategisk nivå har kunderna ofta bra miljö och hållbarhetsmål men när man sedan kommer till projektet kan det bli ett glapp. “Ansvariga kan ringa och säga att kunden har en hög ambition och att det finns möjlighet att göra stora saker, men att man inte får gehör för idéerna hos projektledaren”. säger Anna som ofta får vara med och överbrygga det glapp som uppstår. “Vi har kanske högre svansföring än vad kunden har och även om vi vill mycket får vi inte alltid igenom allt. Det händer ibland att vi tackar nej till uppdrag som inte håller måttet, och ibland väljer vi kunder för att vi ser att vi har möjlighet att påverka dem till det bättre.”
Så vad gör man då för att bäst motivera en motsträvig projektledare? “Tävlingsinstinkten är viktig” säger Anna “Säger man; ditt projekt kommer vara det första, då tar det fart.”
”Cirkulär arkitektur handlar om att ta vara på det befintliga, skapa nytt av det som redan finns och att möjliggöra cirkulära materialflöden”,säger Anna. “Vi har börjat med inredning eftersom möbler är lätt att återanvända och lätt att greppa. Kunderna har ofta lager av möbler, så vi börjar med att inventera vad som finns innan vi påbörjar ett projekt för att kunna återanvända så mycket som möjligt.” Hon ger exempel på hur man förändrar redan befintliga möbler genom att skära isär, sätta ihop, måla om och skapa nytt.
Ett exempel är nytt kontor för Telia i Luleå där man satte upp ett mål på 80% återbruk, men nådde hela vägen till 86% och sparade in 20% på den totala kostnaden än om man hade använt sig av nya material. “En viktig fråga blir hur man handlar upp den här typen av möbler. Hur formulerar man en upphandling på hundra återbrukade stolar? Hur säkerställer man att de håller, osv.”
Ett annat aktuellt exempel är inredningen i nya Selma Lagerlöfs center i Göteborg som invigs i dagarna, där 92% av inredningen är återbrukad. Trots att man gjorde om möblerna och skapade ny inredning av återanvända material, så blev det avsevärt billigare än att köpa nytt. Ca 4 miljoner kronor istället för 13 miljoner!
Nu försöker man ta den cirkulära tanken vidare till byggprojekten. En stor del av utmaningen ligger i logistik och förvaring; Var ska man förvara material som ska lagras flera år innan det återanvänds? Det kommer att krävas både stora lagerlokaler och projektledning.
“Dörrar, fönsterpartier och stommar är lätt att återanvända, men det är svårare att ta ner skivor och återanvända eftersom de lättare går sönder. Man behöver tänka om redan i designen så att det blir demonterbara lösningar. Ja, sedan är det lagring av allt det där, och rivningen. Här är jättemycket att lära sig! Återvinningsindustrierna har beräknat att det finns 42 miljarder i värde i material som vi bara slänger idag, men som skulle kunna återvinnas.” säger Anna och betonar att vinsterna på cirkulär arkitektur kan vara både ekonomiska och miljömässiga.
I framtiden kommer vi även få se hur arkitekturen hanterar konsekvenserna av klimatförändringarna. Till exempel hur man bygger för att hantera skyfall och översvämningar. “När det kommer till regn och avrinning fyller asfalt ingen vidare funktion, däremot behövs det mer av parker och grönytor som kan infiltrera vatten och dämpa skyfall. I Köpenhamn har man investerat 11 miljarder i hur man ska avleda nederbörd efter det stora regnet där det kom 150 mm regn på två timmar.” säger Anna och påpekar att det nya Göteborg ligger precis vid älven och höjs vattennivån kommer man få göra stora insatser för att rädda bebyggelsen.
Glappet mellan viljan och verkligheten
Idag sker Annas arbete både externt och internt och det omfattar allt från att pusha sina kollegor att tänka hållbarhet vid inköp av datorer, att man bara serverar vegetariskt på luncher och egna evenemang till hur man bäst får med sig sina kunder att tänka hållbarhet.“Det viktigaste verktygen vi har nu är de globala målen. Våren 2016 gick vi igenom målen och sorterade ut de mål där vi kan påverka mest och pratade om hur vi kan översätta dem i praktik. Man måste känna engagemang i magen för att något ska hända.”
White var tidigt ute med att arbeta med miljö och hållbarhetsfrågor, men det är inte helt okomplicerade frågor att ta sig an även om man är ledande inom sitt gebit.
“Det svåraste är att nå ut till alla medarbetare och få dem att känna sig trygga i att arbeta med frågorna. Det kan vara svårt att få med sig kunden att satsa på hållbarhet. På strategisk nivå har kunderna ofta bra miljö och hållbarhetsmål men när man sedan kommer till projektet kan det bli ett glapp. “Ansvariga kan ringa och säga att kunden har en hög ambition och att det finns möjlighet att göra stora saker, men att man inte får gehör för idéerna hos projektledaren”. säger Anna som ofta får vara med och överbrygga det glapp som uppstår. “Vi har kanske högre svansföring än vad kunden har och även om vi vill mycket får vi inte alltid igenom allt. Det händer ibland att vi tackar nej till uppdrag som inte håller måttet, och ibland väljer vi kunder för att vi ser att vi har möjlighet att påverka dem till det bättre.”
Så vad gör man då för att bäst motivera en motsträvig projektledare? “Tävlingsinstinkten är viktig” säger Anna “Säger man; ditt projekt kommer vara det första, då tar det fart.”
Att kika mot cirkulär arkitektur
För Anna och White är nästa steg i utvecklingen tydlig, och de har redan börjat röra sig mot den cirkulära arkitekturen. Men det är på ett tidigt stadie och ännu finns många frågor.”Cirkulär arkitektur handlar om att ta vara på det befintliga, skapa nytt av det som redan finns och att möjliggöra cirkulära materialflöden”,säger Anna. “Vi har börjat med inredning eftersom möbler är lätt att återanvända och lätt att greppa. Kunderna har ofta lager av möbler, så vi börjar med att inventera vad som finns innan vi påbörjar ett projekt för att kunna återanvända så mycket som möjligt.” Hon ger exempel på hur man förändrar redan befintliga möbler genom att skära isär, sätta ihop, måla om och skapa nytt.
Ett exempel är nytt kontor för Telia i Luleå där man satte upp ett mål på 80% återbruk, men nådde hela vägen till 86% och sparade in 20% på den totala kostnaden än om man hade använt sig av nya material. “En viktig fråga blir hur man handlar upp den här typen av möbler. Hur formulerar man en upphandling på hundra återbrukade stolar? Hur säkerställer man att de håller, osv.”
Ett annat aktuellt exempel är inredningen i nya Selma Lagerlöfs center i Göteborg som invigs i dagarna, där 92% av inredningen är återbrukad. Trots att man gjorde om möblerna och skapade ny inredning av återanvända material, så blev det avsevärt billigare än att köpa nytt. Ca 4 miljoner kronor istället för 13 miljoner!
Nu försöker man ta den cirkulära tanken vidare till byggprojekten. En stor del av utmaningen ligger i logistik och förvaring; Var ska man förvara material som ska lagras flera år innan det återanvänds? Det kommer att krävas både stora lagerlokaler och projektledning.
“Dörrar, fönsterpartier och stommar är lätt att återanvända, men det är svårare att ta ner skivor och återanvända eftersom de lättare går sönder. Man behöver tänka om redan i designen så att det blir demonterbara lösningar. Ja, sedan är det lagring av allt det där, och rivningen. Här är jättemycket att lära sig! Återvinningsindustrierna har beräknat att det finns 42 miljarder i värde i material som vi bara slänger idag, men som skulle kunna återvinnas.” säger Anna och betonar att vinsterna på cirkulär arkitektur kan vara både ekonomiska och miljömässiga.
Hopp om företagen och framtidens ljus
När jag frågar Anna hur hon spår framtiden svarar hon att vi just nu är i en situation där företag som inte satsar på hållbarhet och klimat förmodligen inte kommer överleva i framtiden. Det handlar inte längre om att locka fler kunder med en bra miljöprofil, utan det handlar om att investera i miljö och hållbarhet för att företaget ska överleva.I framtiden kommer vi även få se hur arkitekturen hanterar konsekvenserna av klimatförändringarna. Till exempel hur man bygger för att hantera skyfall och översvämningar. “När det kommer till regn och avrinning fyller asfalt ingen vidare funktion, däremot behövs det mer av parker och grönytor som kan infiltrera vatten och dämpa skyfall. I Köpenhamn har man investerat 11 miljarder i hur man ska avleda nederbörd efter det stora regnet där det kom 150 mm regn på två timmar.” säger Anna och påpekar att det nya Göteborg ligger precis vid älven och höjs vattennivån kommer man få göra stora insatser för att rädda bebyggelsen.
Det är svårt att prata framtid utan att prata om den digitala världen och hur den väcker många nya frågor; “Hur påverkar självkörande fordon stadsplaneringen? Vad händer med stadskärnorna när vi handlar på nätet? Nu beställer vi hem mycket mat över nätet, kanske innebär det att vi kommer behöva ha kylskåp i trappuppgångarna?”
“Sedan spår jag att hälsa och välbefinnande, både kopplat till psykisk och fysisk ohälsa, kommer stå i fokus vid utformning av städerna. Där kan vi vara med och bidra till bättre välbefinnande. Just nu går det rekordfort inom de här områdena“ säger Anna som genom hela vårt samtal låtit väldigt hoppfull och full av ideér och lösningar inför framtida utmaningar. När jag påpekar att det låter som att hon har stort hopp för framtiden svarar hon: “Man måste se ljust på framtiden annars finns inget att jobba för. Och framförallt ser jag alla möjligheter som finns för företag. Människan är trögare som fortsätter konsumera som om ingenting hänt, ingen förändrar sitt eget liv. Det är kanske lättare att påverka företagen, men det är dags att ta med sig det hem också. Jag kan känna hopplöshet inför människornas ovilja att ställa om; här och nu behöver vi alla ställa om.”
Vi pratar en stund om att man som privatperson kan känna sig liten och uppleva att ens egna insats varken gör till eller från, och att det är lätt att tänka att det där är något företag får lösa. “Men titta på vad som hände för två år sedan då butikerna började ta betalt för plastpåsar. En stor matkedja räknade med att användandet av plastpåsar skulle sjunka med 30% på ett år, men efter tre månader kom man ner på 60% minskning.” säger Anna som påpekar att det händer mycket när vi ändrar våra beteenden.
När vår timma har gått och det är dags för mig att tacka Anna för hennes tid har hennes positiva syn på framtidens möjligheter smittat av sig. Det är, precis som Anna nämnde, lätt att känna sig maktlös inför de förändringar vi står inför men att höra hur stora aktörer såsom White jobbar för att åstadkomma förändring gör att hoppet väcks. Att arbeta med hållbarhet och miljö som en kreativ möjlighet går rakt in i framtidens behov, och vi kommer snart att få se fler och fler företag som vaknar upp och gör oss sällskap i den insikten.
- Moa Andersson, Studio Bovallstrand.
Den 24 oktober kommer Anna Graaf till Studio Bovallstrand och håller ett föredrag på temat
Hållbarhet som drivkraft för en bättre arkitektur, kreativitet och innovation.
När: 24/10 klockan 13.00
Kostnad lunch: 100 kr till Idas Bistro.
Trädplantering: 5 träd/person (100:-) som oavkortat går till vi-skogen.
Anmäl dig till: inger@bovalls.com Begränsat till 30 platser, först till kvarn.
“Sedan spår jag att hälsa och välbefinnande, både kopplat till psykisk och fysisk ohälsa, kommer stå i fokus vid utformning av städerna. Där kan vi vara med och bidra till bättre välbefinnande. Just nu går det rekordfort inom de här områdena“ säger Anna som genom hela vårt samtal låtit väldigt hoppfull och full av ideér och lösningar inför framtida utmaningar. När jag påpekar att det låter som att hon har stort hopp för framtiden svarar hon: “Man måste se ljust på framtiden annars finns inget att jobba för. Och framförallt ser jag alla möjligheter som finns för företag. Människan är trögare som fortsätter konsumera som om ingenting hänt, ingen förändrar sitt eget liv. Det är kanske lättare att påverka företagen, men det är dags att ta med sig det hem också. Jag kan känna hopplöshet inför människornas ovilja att ställa om; här och nu behöver vi alla ställa om.”
Vi pratar en stund om att man som privatperson kan känna sig liten och uppleva att ens egna insats varken gör till eller från, och att det är lätt att tänka att det där är något företag får lösa. “Men titta på vad som hände för två år sedan då butikerna började ta betalt för plastpåsar. En stor matkedja räknade med att användandet av plastpåsar skulle sjunka med 30% på ett år, men efter tre månader kom man ner på 60% minskning.” säger Anna som påpekar att det händer mycket när vi ändrar våra beteenden.
När vår timma har gått och det är dags för mig att tacka Anna för hennes tid har hennes positiva syn på framtidens möjligheter smittat av sig. Det är, precis som Anna nämnde, lätt att känna sig maktlös inför de förändringar vi står inför men att höra hur stora aktörer såsom White jobbar för att åstadkomma förändring gör att hoppet väcks. Att arbeta med hållbarhet och miljö som en kreativ möjlighet går rakt in i framtidens behov, och vi kommer snart att få se fler och fler företag som vaknar upp och gör oss sällskap i den insikten.
- Moa Andersson, Studio Bovallstrand.
Den 24 oktober kommer Anna Graaf till Studio Bovallstrand och håller ett föredrag på temat
Hållbarhet som drivkraft för en bättre arkitektur, kreativitet och innovation.
Kostnad lunch: 100 kr till Idas Bistro.
Trädplantering: 5 träd/person (100:-) som oavkortat går till vi-skogen.
Anmäl dig till: inger@bovalls.com Begränsat till 30 platser, först till kvarn.
