måndag 26 november 2018

Torsten Hild - När människor med mod, energi och drömmar träffas kommer det ut något gott.

Torsten Hild är jounaliststudenten som en dag steg in innanför dörrarna på Konstindustriskolan och tänkte “Det är här jag ska vara”, hoppade av sina journaliststudier och började bläddra i Konstindustiskolans kurskatalog och hittade inredningsarkitekt, sökte och kom in. Han studerade ett tag och åkte iväg på sin första praktik och tänkte: "Aldrig i livet att jag jobbar med det här!"





Nu, flera år senare, är Torsten Hild en erfaren inredningsarkitekt och proffessor vid den skola han själv en gång studerade i och som numera heter Högskolan för design och konsthantverk. Trots att den första smaken av yrket inte riktigt var vad han hade tänkt sig hängde han i, och snart märkte han att jobbet bestod av mer än teori och administration, och den kreativa delen han önskat arbeta med fanns där.
När jag ringer upp Torsten sitter han i sitt rum på Textile Fashion Center i Borås, i full färd med att arbeta med två befintliga kulturhus; ett i Gislaved och ett i Göteborg. Vanligtvis arbetar han med allt från att bestämma var väggar ska stå, hur flödet ska se ut, till golvmaterial och dörrhandtag. Men den här gången är byggnaderna redan befintliga, så det handlar om att analysera behoven och utreda vad det är som inte fungerar i dagens byggnad.
“Den största utmaningen med arbetet är att anpassa formen och gestaltningen till den verksamhet som är där. Att få flöde, funktion, säkerhet och ekonomi att fungera tillsammans.”


Torsten om trä.
I sitt arbete som inredningsdesigner arbetar han ofta med trä. "Det är formbart och hyggligt lätt att arbeta med. Sedan har man naturligtvis även metall, keramik, glas och textil - men trä är som yrkesmässig modersmjölk." säger Torsten. Här i skandinavien har väldigt god tillgång till trä, och det presenteras ofta som ett bra material att välja ur miljöaspekt. Men han tillägger att trä är inte heller helt oproblematiskt. “Det är närproducerat och kan växa upp igen, det är en av de positiva delarna. Men sedan ska det behandlas, gör man tillexempel trämassa av det går det åt enorma mängder vatten och energi. Det är massor av saker att tänka på vid behandling av träet.”

Torsten om hopp.
På senare år har miljöaspekten blivit en stor del av yrket. “Miljömedvetenheten ökar, jag får allt oftare frågan om det är hållbart”. Även om den offentliga verksamheten ofta efterfrågar miljöcertifiering och hållbarhet är fokus fortfarande på att hålla priserna nere, och de två önskemålen krockar ibland. “Det är kortsiktiga ekonomiska argument, det är ibland otroligt svårt att få verksamheter att tänka om. Men det blir bättre. Det har tagit ett steg till de senaste åren, bara den här sommaren har fått folk att inse att det är något som händer nu, inte om hundra år. Det är ingen ide´ att tänka pengar, då har vi snart inget kvar att tänka på överhuvudtaget.”

Och Torsten om kärlek.
Det var genom trä som Torsten först kom i kontakt med oss på Studio Bovallstrand.
“Som inredningsarkitekt har jag känt till Bovalls Dörrbyggeri länge, värdet ni står för, kvalitetsprodukten och att ni har en hög ekologisk svansföring”. Nu är han en av studions vänner, vilket innebär att vi har ett tätare samarbete och utbyte av erfarenheter.
“Om jag skall nämna en styrka med Studio Bovallstrand, väljer jag: tydliga värden. Där blir vår värdekarta större. Ett stort hinder i dag för utveckling är vår allt smalare skala av värden. Platsen påminner oss om vad vi uppskattar och vad vi behöver. Naturen, historia, kultur, identitet, möten, långsiktighet, omsorg, möjligheter, är alla exempel på värden vi inte längre kan se som sekundära.”
Torsten vill vara med och påverka på ett positivt sätt, han säger att design fortfarande är ett underskattat verktyg när det gäller att styra processer mot önskade mål. "Det gäller inte bara produktutveckling, utan i princip alla sammanhang där människor går samman för att förverkliga visioner. Om människor med mod, energi och drömmar träffas är jag helt säker på att det kommer ut något gott. Exakt vad är svårt att säga, men något kommer att hända. Framtiden är omöjlig att förutspå, men om vi är aktiva händer något, om vi sitter still händer inget."

måndag 19 november 2018

Bygga hållbart på höjden - kapplöpning med höghus i trä.

Efter många förödande stadsbränder genom historien tog flera länder beslutet att införa förbud mot att bygga trähus på höjden eftersom riskerna ansågs alldeles för höga. Men sedan ett tjugotal år tillbaka har lagarna och reglerna förändrats.
Visserligen kan trähus fortfarande brinna ner, men med moderna medel såsom sprinklersystem, evakueringsplaner och specialframtagna limträbalkar som behåller sin bärkraft trots extrem hetta anses trähus idag inte utgöra den brandrisk de gjorde för hundra år sedan - och planerna på att utveckla höghus i trä har satt fart.


Mjøstårnet i Brumunddal, bild lånad av Moelven.

I nuläget ligger världens högsta trähus i Treet i Bergen. Det är 14 våningar och 51 meter hög byggnad. Men Treet lär snart se sig förbisprunget Mjøstårnet i Brumunddal som är under konstruktion i detta nu och räknas bli hela 30 meter högre än Treet i Bergen, och totalt 18 våningar högt. Mjøstårnet i sin tur räknas bli omsprunget av av Skellefteå kulturhus, en byggnad som en hyllning till stans rika trätradition ska byggas i trä och bli hela 19 våningar högt.
Kulturhuset i Skellefteå, bild lånad av White.
Bortom prestigen i att få stoltsera med världens högsta trähus finns miljömässiga fördelar med att bygga i trä. Både kulturhuset i Skellefteå och Mjøstårnet pratar om klimatsmarta lösningar och om att använda sig av lokala leverantörer och material.
Arkitektfirman White, som ritat Skellefteå Kulturhus, beskriver projektet som “En förebild inom hållbar design och konstruktion där alla former av kultur lever sida vid sida”.
På sin hemsida skriver White “Då trä är ett förnyelsebart material har det en låg miljöpåverkan. Dessutom är träets kvaliteter hälsofrämjande och bidrar till en god miljö för alla som vistas i den.”
Taket på Skellefteå kulturhus kommer vara grönt med ett jordlager och ängsväxter som kan hantera dagvatten och bidra till biologisk mångfald, samtidigt som det förbättrar husets isolering. Målet är att det nya kulturhuset ska vara en långsiktigt hållbar byggnad som främjar en hållbar livsstil.
Arkitekten Arthur Buchardt som ritat Mjøstårnet säger att det är hans svar på den gröna omställningen, att alla pratar om co2-avtryck men att ingen gör något åt det, och att detta är hans projekt för att tillgodose detta.

Mjøstårnet beräknas stå klart 2019 och kulturhuset 2020, och vem som vinner tävlingen om att bli världens högsta trähus återstår att se. Med den utvecklingstakt vi ser på höga trähus idag är frågan under hur lång tid vinnaren får behålla pokalen.

Här kan du läsa mer om Mjøstårnet och Kulturhuset i Skellefteå

torsdag 8 november 2018

eCON - klimatsmarta lägenheter tillverkade av återvunna containrar.

Bostadsbristen i storstäderna är värre än någonsin och situationen är särskild tuff för studenter och ungdomar. Samtidigt som vi har brist på små, prisvärda boenden växer parkerna av avställda fraktcontainrar i hamnstäder världen över. Bara i Göteborg beräknas 1600 containrar som tjänat sitt syfte stå lämnade att rosta sönder, utan tanke på återvinning eller återbruk. Qideas AB och Ecovation Solutions tog fasta på just dessa två parametrar när de kom fram med sitt nya smarta bokoncept: eCON 



eCON är små lägenhetsmoduler tillverkade av återvunna lastcontainrar. Containrarna isoleras med material från kasserade kylskåp, de kläs med påhängbara fasadelement av träull och täcks av kerambetong. Inredningsmässigt används det hållbara materialet Jute i så stor utsträckning det är möjligt. Lägenheterna är prisvärda för de boende, samtidigt som de följer alla svenska riktlinjer och lagar för boendestandard. De behöver kopplas till avlopp, kallvatten och el, men är självförsörjande på ventilation och varmvatten.
Detta blir kort och gott flyttbara och prisvärda lägenheter med hållbarhetstänkt - perfekt för studenter och ungdomar.

Eftersom modulerna är lätta att flytta är de också yteffektiva då de kan placeras på ställen där konventionella hus inte skulle få plats, som här på bilderna; på taket ovanpå shoppingcentrat Nordstan i Göteborg. Utställningen i Göteborg öppnade hösten 2017 och är öppen för alla att besöka. Den består av fyra moduler, en etta och en trea, och finansierades med hjälp av Boverket.



Vi tycker förstås att det är extra roligt att eCON i Göteborg pryds av våra dörrar, tillverkade i vårt snickeri som befinner sig bara ett stenkast ifrån Studion. Våra dörrar är gjorda av FCS-märkt trä, och tillverkade av en och samma hantverkare som följer tillverkningsprocessen ända ifrån val av material till färdig dörr.
Vill du läsa mer om eCON kan du surfa in på Juteborgs eCON sida, eller kika på filmen om eCON som förklarar mer om hur det funkar, eller besök eCON-utställningen uppe på Nordstans tak.



Tree Hotel och Arctic Bath - från trädkoja till flytande hotell på älven.

Längst riksväg 97, cirka 48 kilometer nordväst om Boden, ligger ett samhälle som heter Harads. I Harads finns det lilla familjeägda hotelle...