torsdag 26 december 2019

Studio Bovallstrands hållbara nyårspärlor - en sammanfattning av våra artiklar från 2019

Julen är överstökad och innan det är dags att göra sig tjusig inför nyårsfesten får vi äntligen lite tid att ta ett extra varv runt godisbordet för att sedan sjunka ner i soffan och inte stiga upp innan magen påpekar att det faktiskt går att bli hungrig under mellandagarna också. Vi på Studio Bovallstrand vill hälsa god fortsättning med att samla ihop några av våra artiklar från det gångna året i ett lagomt slappa-i-soffan-format, och tipsa om vad du kan hitta för spännande läsning om du klickar dig vidare i vår blogg. 


Ett FSC-certifierat skogsbruk i Moçambique

Vi inledde 2018 med en artikel om det småskaliga skogsbruket och sågverket LevasFlor i Sofalaprovinsen i hjärtat av Moçambique, där VD´n Nils von Sydow och hans medarbetare dagligen arbetar för att driva och utveckla det FSC-certifierade sågverket som startades 2005 av Västerås stift. För några år sedan såldes sågverket till några svenska privatpersoner som tyckte att projektet var alldeles för viktigt för att dö ut, och en av dem heter Ulf Johansson. Vi pratade med Nils och Ulf om hur det är att i varsin ände av världen arbeta för att försöka få en småskalig skogsindustri i Moçambique att fungera, och för att få oss i väst att få upp ögonen för hur vår konsumtion kan hjälpa eller stjälpa. 
Resultatet av vårt samtal med Nils och Ulf hittar du i artikeln: LevasFlor - om vikten av att konsumera på schyssta villkor.
Några månader efter vårt samtal drabbades LevasFlor hårt av den orkan som drog in över Moçambique och ett långt och omfattande arbete för att återställa sågverket inleddes.

Citatet kommer från intervjun med Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter

Trä som vår tids mest aktuella material

Att trä ligger oss på Studio Bovallstrand varmt om hjärtat kommer väl knappast som någon överraskning och vi har med stor glädje noterat hur den kärleken har spridit sig till fler under de senaste åren,  och efter ett besök på Möbelmässan i februari kunde vi konstatera att trä är hetare än på länge.
Vi blev nyfikna på vad det är som gjort att trä blivit så populärt just nu, och i vår jakt efter svaret snubblade vi över en mycket intressant undersökning av Linköpings universitet som konstaterat att vi mår bra av trä. Undersökningen visade tillexempel att vi upplever träytor som varmare än andra material av samma temperatur. Mer om vad vi hittade kan du läsa i artikeln: Varför trender vänder - om trä som vår tid mest aktuella material.
Vi tog även ett samtal med Robin Ljungmar, hållbarhetschef på TMF, där vi pratade om träindustrins utmaningar, hur man arbetar med de globala målen och cirkularitet som resulterade i artikeln: Med elva år kvar till 2030 - vilka utmaningar står träbranchen för?

Anna Graaf från White Arkitekter och Gunnar Asplund i Studio Bovallstrand

Under sommaren och hösten hade vi två riktigt intressanta föreläsningar här i Studio Bovallstrand.
Gunnar Asplund, ingenjören bakom HVDC Light, har spenderat de senaste 10 åren med att utveckla en teknik för elvägar och höll en mycket spännande föreläsning om ämnet i slutet på sommaren. Inför föreläsningen tog vi oss en liten pratstund med honom: Gunnar Asplund berättar om elvägar, framtidens transportsätt
I oktober kom Anna Graaf, hållbarhetsansvarig på White Arkitekter,  och berättade om hur White arbetar med just hållbarhet. Inför hennes föreläsning ringde vi upp henne och blev inspirerade av det framtidshopp och det problemlösningsfokus hon och White Arkitekter utstrålar, vilket resulterade i artikeln: White Arkitekter - med hållbarhet som drivkraft 

Citatet kommer från intervjun med Anna Graaf, hållbarhetchef på White Arkitekter

Plast, hav och det här med cirkularitet

Men 2019 har inte bara handlat om trä, vår artikel Hundra år av plast - om situationen i våra hav handlar om hur plasten gått från att vara ett framtidens material som man på ett smidigt sätt bara kan smälta ner när man tröttnat på det, till att bli vår tids största hot mot haven. Det är dystra fakta som presenteras i artikeln, och läget för haven är verkligen akut. Men vi kikar också på de insatser som görs för att rena våra hav, och på kort tid har många engagemang startat.

Sedan avslutar vi året med att reda ut begreppen, under året har nästan alla vi pratat med kommit in på ämnet cirkulär ekonomi - men vad innebär det egentligen? Ja, enligt en nyligen publicerad artikel finns det hela 114 definitioner av uttrycket "cirkulär ekonomi" - inte konstigt att man blir snurrig! Vi listar de mest aktuella definitionerna och tipsar om hur du kan bli mer cirkulär i din konsumtion redan nu i artikeln Cirkulär ekonomi för nybörjare - och hur du omsätter den i julklappshetsen

Och med det vill vi önska er alla riktigt härliga dagar med god läsning och skön avkoppling!
Gott nytt år!
- alla vi på Studio Bovallstand

onsdag 4 december 2019

Cirkulär ekonomi för nybörjare - och hur du omsätter den i julklappshetsen.

2019 har varit ett år i klimatkrisens tecken. Gretas skolstrejk har gått från en enmanna-protest till en global rörelse med tusentals engagerade ungdomar. Vi har lärt oss nya ord som “Greenwashing” och “white monday”, och varenda företag med självaktning har vänt ut och in på sig själva för att hitta en mer hållbar framtida profil. 
Men trots detta väntas julhandeln även i år slå nya rekord. Sedan 2016 har julhandeln förvisso stagnerat i sin utveckling - men utvecklas gör den fortfarande.  Vi är alltså fortfarande långt ifrån att omsätta vår klimatoro till praktiskt handling.
Så vad är det då för förändringar i våra konsumtionsmönster vi väntas göra, och vilken typ av konsumtionssamhälle kommer vi leva i i framtiden? Häng med så tar vi dig på en resa från dagens slit och släng, till hur experterna spår utvecklingen - och hur du gör för att vara en early adopter i det framtida cirkulära samhället. 

Linjär ekonomi

Sedan 60-talet har den linjära ekonomin tagit fäste i vårt samhälle. Vi köper en produkt, använder den och kastar den när vi är klara med den. Vi kallar det “slit och släng” även om definitionen av “slit” kanske har vattnats ur över åren. Tröjan du köper på stora modekedjor är billig på grund av låga resurskostnader och pressade arbetskraftskostnader, och den används i genomsnitt 7 gånger innan du kastar bort den och köper en ny. "wear it once culture" har fått fäste i vårt levnadssätt och i en brittisk undersökning visade det sig att 33% av de brittiska kvinnorna i undersökningen anser att deras kläder känns gamla när de använt dem max tre gånger. De forna tidernas 4 kollektioner per år har i vissa modebutiker byts ut mot 52 microkollektioner per år, och för att kunderna ska hinna med att konsumera i takt med att plaggen kommer in i butiken är tanken att du ska känna att ditt plagg är gammalt och inaktuellt efter första gången du använt det, och genast vilja kika efter något nytt.
Enligt Traderas "Unbox the facts of consumption" där de granskar hur nykonsumtion påverkar klimatet har vår klädkonsumtion ökat med 30% sedan 2000 och nykonsumtion står för mer än dubbelt så mycket utsläpp som flyget.

Återvinningsekonomi

Fler och fler har fått insikt i den linjära ekonomins problematik och börjat vända sig till Tradera, Blocket och andra secondhandbutiker för att hitta fynd och minska sin egen klimatpåverkan. Att använda begagnade produkter och ge dem nytt liv är så kallad återvinningsekonomi. Ett stort steg ut miljöhänsyn då vi skulle spara in hela 65% klimatpåverkan av de 8% av vår totala utsläpp som modeindustrin utgör om vi använde våra plagg 3 fler gånger än vi gör idag.
Men återvinnings ekonomin resulterar trots allt i en stor mängd avfall och för att jordklotet ska få chans på en stabil framtid behöver vi ta det hela ett snäpp längre - och då hamnar vi i den cirkulära ekonomin.


Cirkulär ekonomi

Att cirkulär ekonomi är ett tjusigt uttryck med svårdefinierad innebörd är du inte ensam om att tycka, enligt en artikel av Julian Kirchherr, Denise Reike och Marko Hekkert består uttrycket av 114 olika definitioner. Men enkelt beskrivet kan man säga att i den cirkulära ekonomin skapas produkter som när de används klart kan plockas ner i moduler och kan byggas upp till något nytt. Redan på det första skisstadiet ska produkten vara förberedd på att kunna omskapas till något annat när dess första syfte är tjänat. På så sätt kommer materialet att återanvändas om och om igen i en evig cirkel med så lite avfall som möjligt.



Tre underkategorier att hålla koll på

För att krångla till det ytterligare så ser olika kategorier av cirkulär ekonomi inte likadana ut, och det finns fördelar och nackdelar med alla. Här är tre av de viktigaste att ha koll på:

Biobaserad ekonomi - produkter tillverkas av naturliga material som kan återvinnas och bli del av kretsloppet igen. Det postitiva är att det inte blir mängder av avfall att hantera, men problemet är att konsumtion fortfarande står i fokus. I den biobaserade ekonomin ska det fortfarande tillverkas mängder av produkter, med allt vad det innebär med energiåtgång och materialutvinning.

Symbiotisk ekonomi - uppstår när industrin samverkar över gränserna och den ena industrins avfall blir resurs för den andres. Ett jättebra sätt att minska avfall och svinn och se till att allt material verkligen används, men det är samma sak här; man minskar avfallet i tillverkningsledet, men inte efterfrågan och konsumtionen.

Tjänstebaserad ekonomi - bygger på att alla produkter får en ökad livslängd. Det vi köper är gjort för att hålla, och om det går sönder kan vi laga det. Till stor del kommer det också betyda att företag säljer tjänster av en produkt och inte själva produkten. Det är den här kategorin som spås vara framtiden då den i största grad minskar vår konsumtion och avfall.

Tjänst blir viktigare än ägande

I den cirkulära tjänsebaserade ekonomins spår landar fokus på tjänst istället för produkt. I dagens linjära ekonomi köper alla företag i en byggnad varsin skrivare om de behöver ha papper utskrivna, i den framtida cirkulära ekonomin är det viktigare att få utskrivna papper - men alla behöver inte nödvändigtvis äga en skrivare för det. Man köper hellre tjänsten att få papper utskrivna.
Ett annat exempel på cirkulärt ägande är tvättstugor; alla hushåll i en trappuppgång behöver få sin tvätt tvättad, men det betyder inte att alla måste installera sin egen tvättmaskin. 

Bolaget Ihopa har startat en tjänst där människor med samma intressen går ihop och köper gemensamma prylar. Behöver alla på din gata äga en egen borrmaskin, eller skulle ni kunna använda samma? Behöver du vara ensam om att köpa den dyra systemkameran du använder tre gånger om året, eller kan ni vara flera som delar? 
Liknande tjänster kan vi se hos Something Borrowed som inriktar sig på att hyra ut kläder. Du använder kläderna en stund, och sedan lämnar du tillbaka dem och någon annan kan hyra dem istället. Gina Tricot har hängt på den här trenden och hyr nu ut festkläder i en av sina butiker i Göteborg.

När vi väl konsumerar något kommer det vara till en högre kvalité och högre kostnad - men med en längre beräknad livslängd och möjlighet att laga och återskapa. Ett hållbarhetstänk som vi på Bovalls Dörrbyggeri har haft i många år, våra produkter är skapade för att hålla i generation efter generation. Vi ser fram emot att fler företag gör oss sällskap i den ambitionen.

Staden består av upplevelser

I takt med att denna förändring sker kommer även vår stadsbild att förändras. Vad händer med citykärnor när de inte längre är hemvisten för den linjära ekonomins konsumtion? Med största sannolikhet kommer fokuset i stadskärnorna ligga på upplevelser och möten, och det här är en förändring som faktiskt alla redan har startat.

I en artikel från juni 2019 skriver HUI Research att detaljhandelns försäljning i stadskärnorna minskade med 1% 2018, medan hotell och kommersiell service ökade med 4% respektive 3%. I samma artikel kan man läsa att för att se framtidens stadskärna måste man titta i backspegeln: De stora köpcentrumen och externa handelsområdena kommer att försvinna, och vi kommer gå tillbaka till små lokala butiker med fokus på service och upplevelse. Stadskärnan kommer vara en plats för möten och upplevelser snarare än en plats för konsumtion i stora och effektiva butiker.
Med en tjänstebaserad cirkulär ekonomi där fokus ligger på produkter som kan repareras öppnas möjligheter för fler serviceyrken inom skrädderi, skomakeri och annan reparation.

Så blir du cirkulärast i släkten!

Att prata om en framtid med cirkulär eknomi kan kännas som en avlägsen framtid främst riktad mot företag, och visst kräver omställningen att ordentliga förändringar sker på höga nivåer. Men det är faktiskt ganska lätt att redan nu hoppa på det cirkulära tåget som privatperson, och så här i juletid kan vi inte låta bli att ge våra allra bästa tips för att lägga en cirkulär jul under granen.
Det flesta av oss har mer prylar än vi behöver och det bästa är såklart att skänka en slant till välgörande ändamål, hos många organisationer får du dessutom ett fint gåvobevis att ge bort. Men vill du ändå ha någon liten pryl att lägga under granen så kommer här lite inspiration! 


En riktigt god cirkulär jul önskar vi er!
- Alla vi på Studio Bovallstrand

Illustrationerna är skapade av Madebylen och ägs av Studio Bovallstrand

Här hittar du mer information:
Ihopa - äg prylar tillsammans.
Somethingborrowed - hyr dina kläder.
Svensk Handel  - information om svenskarnas julhandel.
Tradera  - spännande fakta om nykonsumtion.
Barnardos rapport - om studien om brittiska kvinnors klädvanor.
The good trade - om fast fashion och de stora modekedjorna.
Re:source - Ann-Charlotte Mellquist förklarar cirkulär ekonomi på ett tydligt sätt.

Reko-ringar - På Hushållningssällskapets sida hittar du information om var du hittar din lokala Reko-ring och hur det fungerar att handla. En Reko-ring går ut på att lokala matproducenter samlas på ett och samma ställe några gånger i månaden dit kunder åker och hämtar sina förbeställda produkter av matproducenterna på samma ställe, istället för att behöva åka runt till de olika gårdarna. 

Påsken hos Bovalls Dörrbyggeri och Studio Bovallstrand

Om allt hade varit som vanligt så hade vi slagit upp dörrarna till Studio Bovallstrand med såväl pop up restaurant som konstutstä...