torsdag 2 april 2020

Påsken hos Bovalls Dörrbyggeri och Studio Bovallstrand



Om allt hade varit som vanligt så hade vi slagit upp dörrarna till Studio Bovallstrand med såväl pop up restaurant som konstutställning i påsk, men det har vi fått skjuta fram. 


Däremot presenterar vi på Bovalls Dörrbyggeri stolt flera nyheter i vårt Galleri under påsken där vi nu kör med bokningsbara tider. Se vår hemsida bovalls.com för dagar och tider. 

Dessutom erbjuder vi som alltid ett intressant innehåll online. Kika gärna in på vår nyligen uppdaterade hemsida och läs vår senaste artikel om hållbarhetsarbetet hos ett företag som byggt många flerbostadshus i Västsverige. Vi har skrivit många intressanta artiklar som ligger i bloggen och i vårt blogg-arkiv.

I skrivandets stund är all Bovalls personal frisk och vi har lyckligtvis full produktion i flera veckor till. All kontorspersonal har möjlighet att jobba hemifrån om någon skulle bli sjuk eller hamna i karantän. 
Vill ni boka ett möte där vi ses online Skype, zoom eller Teams så går det fint. 

Tack för att ni läst och var försiktiga!

Inger, Eva och Moa med kollegor
Bovalls Dörrbyggeri
& Studio Bovallstrand


Vi har samlat lite tips nedan om vad man kan göra utomhus i trakterna runt Bovallstrand.

Jättenära utflyktsmål:
Korpåsberget, Gullviksberget, och Sparödsberget
Klättra upp på bergen och få en härlig utsikt över havet.

Soteleden vandringsled
Upplev Sotenäs unika natur till fots. 

Ganska nära utflyktsmål:
Naturreservatet Ramsvik
Strax väster om Hunnebostrand ligger naturreservatet Ramsvik, även känt som klippornas rike. 

Naturreservatet Valön
Norr om Gerlesborg ligger Valön med branta klippstränder och vidsträckta strandängar. 

Nordens ark 
Vackra vandringsleder finns både innanför och utanför parken, väl uppmärkta.

Jätteklyftan vid KKV
En sägenomspunnen bergsklyfta med stora stenbumlingar fastkilade mellan bergväggarna.

Glöm inte att supporta våra lokala restauranger som har antingen uteservering eller take away!


fredag 13 mars 2020

Hökerum Bygg - om att bygga hållbart i betong.

Hökerum bygg är det Ulricehamnsbaserade familjeföretaget vars företagside´ är att bygga flerfamiljshus i betong, och som arbetar intensivt med att minska sitt klimatavtryck. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer och stämde träff med företagets hållbarhetsansvarig Maria Ståhl, och fick veta allt om resan mot klimatneutralt byggande och hur de var först i Sverige med att klimatkompensera alla sina bostadsrätter.

Jag träffar Maria i den imponerande sekelskiftesvillan Villa Strömsfors, belägen i det lilla samhället Strömsfors mitt mellan Göteborg och Jönköping i Västra Götalands län. Villa Strömsfors stod klar 1908 och hade sina glansdagar under de kommande decennierna, för att sedan byta ägare vid flera tillfällen och så småningom falla i glömska när behovet av underhåll av den stora kåken blev för stort. För sju år sedan fick familjen Ståhl upp ögonen för den bortglömda villan, och efter flera års omfattande och varsam restaurering av familjeföretaget Hökerum Bygg står Villa Strömsfors nu åter ståtlig på kullen bakom forsen och tar emot konferensgäster, bröllopspar och gourmeter. Anledningen till att jag besöker Maria är för att prata om det hon brinner för allra mest; miljö och betong.

“Byggbranschen står för 20% av total mängd av co2 utsläpp i Sverige. Varje liten sak vi kan göra för att minska avtrycket ger stor effekt.” berättar Maria när vi satt oss på den ljusa glasverandan och jag ber henne berätta om Hökerum Byggs miljöarbete.

“Det händer mycket i byggbranschen, många förstår att detta är huvudfrågan.” säger Maria och berättar att branschen just nu lägger mycket tid på att identifiera mätvärden och komma överens vad det är som ska mätas för att kunna börja mäta.
“Hur mycket koldioxid får det gå åt för att göra en lägenhet på 70 kvadrat? Ingår till exempel leverans av material till byggplatsen i mätningen? Vi måste veta vad det är vi ska mäta och jämföra mot för att veta när vi når målet.”

Sedan 2019 är Hökerum Bygg en del av färdplansarbetet som drivs genom Sveriges Byggindustrier och det är därigenom som man tar fram förslag på gemensamma mätverktyg.
“När det gäller färdplansarbetet så är det inte samma känsla av konkurrens som i övriga frågor, där samarbetar man. Där sitter arkitekter, betongarbetare, bostadsutvecklare och alla försöker lära sig. Färdplanen visar att vi vill ta vårt ansvar, och vi som är en relativt liten aktör vill gärna vara med i ett större sammanhang där vi kan ta hjälp av andra“



Klimatnetutralt byggande till år 2045


Ett av de mål de satt upp är att uppnå klimatnetutralt byggande till år 2045, utsläppen ska halveras till 2030, ett initiativ som kallas “Betongintiativet”. Det är ett stort mål att jobba mot och jag frågar Maria om hon tror att det är realistiskt.

“Vi tror att det är fullt realistiskt, men man kan inte göra precis som vi gör idag utan man måste ha tekniska lösningar.”

“Ett exempel är den slutförfaring av koldioxid som forskarna arbetar med. Det krävs extrem värme för att göra cement som är den stora klimatboven, men det finns teknik som fångar in koldioxid och komprimerar den. Och i slutändan är tanken att den ska läggas för förvaring under havsytan.”

Maria berättar att miljöarbetet är något hela branschen fokuserar på, och man möts i många frågor och samarbetar flitigt. ”De stora aktörerna som har stora organisationer kring miljöarbetet är jätteduktiga, vi försöker inspireras och ta rygg.”
“Det har växlat i fokus; från att man tidigare har varit en extrem person som varit intresserad av hållbarhetsarbete till att det är en affärside, det har vi nog mycket att tacka Greta för. Det har blivit en hygienfaktor att jobba med hållbarhetsfrågorna. I avsaknad av regler och lagkrav har många branscher själva tagit tag i frågorna och det är häftigt. Det är inte myndigheterna som hållit i taktpinnen, utan det är branschinitiativ som ställer krav på regeringen och riksdagen som fattar beslut om regelverk.”

 På de flesta företag krävs det att en eldsjäl tar tag i och driver på hållbarhetsarbetet och på Hökerum Bygg var Maria den som från början drev miljöarbetet framåt, och nu är det en värdering som genomsyrar hela organisationen. “Vi har ett hållbarhetsråd och hela organisationen är med på banan och förstår att det behövs resurser för att utveckla arbetet.” säger Maria.


Om Maria ser något hot emot att kunna uppnå klimatneutralt byggande till 2045 så är det att det tar lång tid att komma fram till mätvärden så att regering och riksdag kan ta beslut och ställa enhetliga krav. “Det måste ju gå på något sätt, men det största hotet är att det går för långsamt.”

Sedan 2016 klimatkompenserar de för alla bostadsrätter de bygger, något de då var ensamma i Sverige med att göra rakt av.
 “Vi har bland annat varit med och finansierat energieffektiva spisar i Indien som gjort att kvinnorna inte behövt lägga så mycket tid på att samla ved. Man sparar träd, ger kvinnorna mer tid till annat och får en bättre inomhusmiljö. Vi har även stöttat skogsbevarande projekt i Zimbabwe där man går in och stödjer befolkningen så de inte behöver skövla sin skog.”

Mycket tid läggs på att hitta rätt projekt att stötta, klimatkompensation har varit i blåsväder då det funnits projekt där projekten inte hållit det de utlovat, så man är noggrann med att göra bakgrundskoll innan man går in och stöttar. 
“Vi vill minska vår egen klimatpåverkan, men parallellt med det vill vi göra effekt på annat sätt.” 



JAKTEN PÅ CO2 


Tillsammans med Ulricehamns Betong och Stiba gör Hökerum Bygg ett projekt under tesen: “Hur kan vi sänka utsläppen i med 20% utan att det blir dyrare?” där man utgår från ett konkret projekt; BRF Linden i Ulricehamn.
“Om vi samarbetar över företagsgränserna kommer vi mycket längre. Vi har bara haft fyra möten men redan lyft fram konkreta lösningar. Allt från att se över materialåtgång till att lastbilarna ska köra på förnyelsebar energi”

Cementen är som sagt den stora miljöboven i betongen och där provar man sig fram med olika blandningar för att kunna minska mängden cement. “Kan man till exempel göra bjälklagen lite tunnare så sparar man in lite.” säger Maria och berättar att de har ständiga diskussioner med arkitekterna om hur man kan förbättra och förändra. 

Under ett hus livslängd beräknas 50% av dess miljöpåverkan ske under byggnadsfasen och 50% under dess levnadstid, och Maria berättar att de inte bara fokuserar på att få ner energianvändningen under byggnadsfasen utan även planerar energismarta lösningar för BRF Lindens kommande invånare. 

“Vi tittar på allt från materialval och hur tjocka väggar som behövs för att spara energi till uppvärmningen, till möjligheter till bilpool. Sedan bygger vi generellt yteffektiva bostäder med gästrum, kalasrum och coworking yta i bostadsområdet så att man har möjlighet att ta emot gäster, ha middagsbjudningar och arbeta hemifrån utan att det nödvändigtvis sker i det egna hemmet”

“Det finns mycket möjligheter och man hamnar i stort och smått, men ska vi fokusera på en sak så är det betongen för den står på 50% av våra utsläpp.” säger Maria och konstaterar att det är där de har största utmaningen framför sig.

När jag pratar med Maria slås jag av hur mycket möjligheter och utvecklingspotential hon ser, och när det är dags att avrunda vårt samtal betonar hon att arbeta med miljö och hållbarhet är inte längre något man gör för att framstå som godhjärtad, det är en hygienfaktor som måste genomsyra hela affärsidén för ett företag som ska klara sig in i framtiden.
- Moa Andersson, Studio Bovallstrand


torsdag 26 december 2019

Studio Bovallstrands hållbara nyårspärlor - en sammanfattning av våra artiklar från 2019

Julen är överstökad och innan det är dags att göra sig tjusig inför nyårsfesten får vi äntligen lite tid att ta ett extra varv runt godisbordet för att sedan sjunka ner i soffan och inte stiga upp innan magen påpekar att det faktiskt går att bli hungrig under mellandagarna också. Vi på Studio Bovallstrand vill hälsa god fortsättning med att samla ihop några av våra artiklar från det gångna året i ett lagomt slappa-i-soffan-format, och tipsa om vad du kan hitta för spännande läsning om du klickar dig vidare i vår blogg. 


Ett FSC-certifierat skogsbruk i Moçambique

Vi inledde 2018 med en artikel om det småskaliga skogsbruket och sågverket LevasFlor i Sofalaprovinsen i hjärtat av Moçambique, där VD´n Nils von Sydow och hans medarbetare dagligen arbetar för att driva och utveckla det FSC-certifierade sågverket som startades 2005 av Västerås stift. För några år sedan såldes sågverket till några svenska privatpersoner som tyckte att projektet var alldeles för viktigt för att dö ut, och en av dem heter Ulf Johansson. Vi pratade med Nils och Ulf om hur det är att i varsin ände av världen arbeta för att försöka få en småskalig skogsindustri i Moçambique att fungera, och för att få oss i väst att få upp ögonen för hur vår konsumtion kan hjälpa eller stjälpa. 
Resultatet av vårt samtal med Nils och Ulf hittar du i artikeln: LevasFlor - om vikten av att konsumera på schyssta villkor.
Några månader efter vårt samtal drabbades LevasFlor hårt av den orkan som drog in över Moçambique och ett långt och omfattande arbete för att återställa sågverket inleddes.

Citatet kommer från intervjun med Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter

Trä som vår tids mest aktuella material

Att trä ligger oss på Studio Bovallstrand varmt om hjärtat kommer väl knappast som någon överraskning och vi har med stor glädje noterat hur den kärleken har spridit sig till fler under de senaste åren,  och efter ett besök på Möbelmässan i februari kunde vi konstatera att trä är hetare än på länge.
Vi blev nyfikna på vad det är som gjort att trä blivit så populärt just nu, och i vår jakt efter svaret snubblade vi över en mycket intressant undersökning av Linköpings universitet som konstaterat att vi mår bra av trä. Undersökningen visade tillexempel att vi upplever träytor som varmare än andra material av samma temperatur. Mer om vad vi hittade kan du läsa i artikeln: Varför trender vänder - om trä som vår tid mest aktuella material.
Vi tog även ett samtal med Robin Ljungmar, hållbarhetschef på TMF, där vi pratade om träindustrins utmaningar, hur man arbetar med de globala målen och cirkularitet som resulterade i artikeln: Med elva år kvar till 2030 - vilka utmaningar står träbranchen för?

Anna Graaf från White Arkitekter och Gunnar Asplund i Studio Bovallstrand

Under sommaren och hösten hade vi två riktigt intressanta föreläsningar här i Studio Bovallstrand.
Gunnar Asplund, ingenjören bakom HVDC Light, har spenderat de senaste 10 åren med att utveckla en teknik för elvägar och höll en mycket spännande föreläsning om ämnet i slutet på sommaren. Inför föreläsningen tog vi oss en liten pratstund med honom: Gunnar Asplund berättar om elvägar, framtidens transportsätt
I oktober kom Anna Graaf, hållbarhetsansvarig på White Arkitekter,  och berättade om hur White arbetar med just hållbarhet. Inför hennes föreläsning ringde vi upp henne och blev inspirerade av det framtidshopp och det problemlösningsfokus hon och White Arkitekter utstrålar, vilket resulterade i artikeln: White Arkitekter - med hållbarhet som drivkraft 

Citatet kommer från intervjun med Anna Graaf, hållbarhetchef på White Arkitekter

Plast, hav och det här med cirkularitet

Men 2019 har inte bara handlat om trä, vår artikel Hundra år av plast - om situationen i våra hav handlar om hur plasten gått från att vara ett framtidens material som man på ett smidigt sätt bara kan smälta ner när man tröttnat på det, till att bli vår tids största hot mot haven. Det är dystra fakta som presenteras i artikeln, och läget för haven är verkligen akut. Men vi kikar också på de insatser som görs för att rena våra hav, och på kort tid har många engagemang startat.

Sedan avslutar vi året med att reda ut begreppen, under året har nästan alla vi pratat med kommit in på ämnet cirkulär ekonomi - men vad innebär det egentligen? Ja, enligt en nyligen publicerad artikel finns det hela 114 definitioner av uttrycket "cirkulär ekonomi" - inte konstigt att man blir snurrig! Vi listar de mest aktuella definitionerna och tipsar om hur du kan bli mer cirkulär i din konsumtion redan nu i artikeln Cirkulär ekonomi för nybörjare - och hur du omsätter den i julklappshetsen

Och med det vill vi önska er alla riktigt härliga dagar med god läsning och skön avkoppling!
Gott nytt år!
- alla vi på Studio Bovallstand

onsdag 4 december 2019

Cirkulär ekonomi för nybörjare - och hur du omsätter den i julklappshetsen.

2019 har varit ett år i klimatkrisens tecken. Gretas skolstrejk har gått från en enmanna-protest till en global rörelse med tusentals engagerade ungdomar. Vi har lärt oss nya ord som “Greenwashing” och “white monday”, och varenda företag med självaktning har vänt ut och in på sig själva för att hitta en mer hållbar framtida profil. 
Men trots detta väntas julhandeln även i år slå nya rekord. Sedan 2016 har julhandeln förvisso stagnerat i sin utveckling - men utvecklas gör den fortfarande.  Vi är alltså fortfarande långt ifrån att omsätta vår klimatoro till praktiskt handling.
Så vad är det då för förändringar i våra konsumtionsmönster vi väntas göra, och vilken typ av konsumtionssamhälle kommer vi leva i i framtiden? Häng med så tar vi dig på en resa från dagens slit och släng, till hur experterna spår utvecklingen - och hur du gör för att vara en early adopter i det framtida cirkulära samhället. 

Linjär ekonomi

Sedan 60-talet har den linjära ekonomin tagit fäste i vårt samhälle. Vi köper en produkt, använder den och kastar den när vi är klara med den. Vi kallar det “slit och släng” även om definitionen av “slit” kanske har vattnats ur över åren. Tröjan du köper på stora modekedjor är billig på grund av låga resurskostnader och pressade arbetskraftskostnader, och den används i genomsnitt 7 gånger innan du kastar bort den och köper en ny. "wear it once culture" har fått fäste i vårt levnadssätt och i en brittisk undersökning visade det sig att 33% av de brittiska kvinnorna i undersökningen anser att deras kläder känns gamla när de använt dem max tre gånger. De forna tidernas 4 kollektioner per år har i vissa modebutiker byts ut mot 52 microkollektioner per år, och för att kunderna ska hinna med att konsumera i takt med att plaggen kommer in i butiken är tanken att du ska känna att ditt plagg är gammalt och inaktuellt efter första gången du använt det, och genast vilja kika efter något nytt.
Enligt Traderas "Unbox the facts of consumption" där de granskar hur nykonsumtion påverkar klimatet har vår klädkonsumtion ökat med 30% sedan 2000 och nykonsumtion står för mer än dubbelt så mycket utsläpp som flyget.

Återvinningsekonomi

Fler och fler har fått insikt i den linjära ekonomins problematik och börjat vända sig till Tradera, Blocket och andra secondhandbutiker för att hitta fynd och minska sin egen klimatpåverkan. Att använda begagnade produkter och ge dem nytt liv är så kallad återvinningsekonomi. Ett stort steg ut miljöhänsyn då vi skulle spara in hela 65% klimatpåverkan av de 8% av vår totala utsläpp som modeindustrin utgör om vi använde våra plagg 3 fler gånger än vi gör idag.
Men återvinnings ekonomin resulterar trots allt i en stor mängd avfall och för att jordklotet ska få chans på en stabil framtid behöver vi ta det hela ett snäpp längre - och då hamnar vi i den cirkulära ekonomin.


Cirkulär ekonomi

Att cirkulär ekonomi är ett tjusigt uttryck med svårdefinierad innebörd är du inte ensam om att tycka, enligt en artikel av Julian Kirchherr, Denise Reike och Marko Hekkert består uttrycket av 114 olika definitioner. Men enkelt beskrivet kan man säga att i den cirkulära ekonomin skapas produkter som när de används klart kan plockas ner i moduler och kan byggas upp till något nytt. Redan på det första skisstadiet ska produkten vara förberedd på att kunna omskapas till något annat när dess första syfte är tjänat. På så sätt kommer materialet att återanvändas om och om igen i en evig cirkel med så lite avfall som möjligt.



Tre underkategorier att hålla koll på

För att krångla till det ytterligare så ser olika kategorier av cirkulär ekonomi inte likadana ut, och det finns fördelar och nackdelar med alla. Här är tre av de viktigaste att ha koll på:

Biobaserad ekonomi - produkter tillverkas av naturliga material som kan återvinnas och bli del av kretsloppet igen. Det postitiva är att det inte blir mängder av avfall att hantera, men problemet är att konsumtion fortfarande står i fokus. I den biobaserade ekonomin ska det fortfarande tillverkas mängder av produkter, med allt vad det innebär med energiåtgång och materialutvinning.

Symbiotisk ekonomi - uppstår när industrin samverkar över gränserna och den ena industrins avfall blir resurs för den andres. Ett jättebra sätt att minska avfall och svinn och se till att allt material verkligen används, men det är samma sak här; man minskar avfallet i tillverkningsledet, men inte efterfrågan och konsumtionen.

Tjänstebaserad ekonomi - bygger på att alla produkter får en ökad livslängd. Det vi köper är gjort för att hålla, och om det går sönder kan vi laga det. Till stor del kommer det också betyda att företag säljer tjänster av en produkt och inte själva produkten. Det är den här kategorin som spås vara framtiden då den i största grad minskar vår konsumtion och avfall.

Tjänst blir viktigare än ägande

I den cirkulära tjänsebaserade ekonomins spår landar fokus på tjänst istället för produkt. I dagens linjära ekonomi köper alla företag i en byggnad varsin skrivare om de behöver ha papper utskrivna, i den framtida cirkulära ekonomin är det viktigare att få utskrivna papper - men alla behöver inte nödvändigtvis äga en skrivare för det. Man köper hellre tjänsten att få papper utskrivna.
Ett annat exempel på cirkulärt ägande är tvättstugor; alla hushåll i en trappuppgång behöver få sin tvätt tvättad, men det betyder inte att alla måste installera sin egen tvättmaskin. 

Bolaget Ihopa har startat en tjänst där människor med samma intressen går ihop och köper gemensamma prylar. Behöver alla på din gata äga en egen borrmaskin, eller skulle ni kunna använda samma? Behöver du vara ensam om att köpa den dyra systemkameran du använder tre gånger om året, eller kan ni vara flera som delar? 
Liknande tjänster kan vi se hos Something Borrowed som inriktar sig på att hyra ut kläder. Du använder kläderna en stund, och sedan lämnar du tillbaka dem och någon annan kan hyra dem istället. Gina Tricot har hängt på den här trenden och hyr nu ut festkläder i en av sina butiker i Göteborg.

När vi väl konsumerar något kommer det vara till en högre kvalité och högre kostnad - men med en längre beräknad livslängd och möjlighet att laga och återskapa. Ett hållbarhetstänk som vi på Bovalls Dörrbyggeri har haft i många år, våra produkter är skapade för att hålla i generation efter generation. Vi ser fram emot att fler företag gör oss sällskap i den ambitionen.

Staden består av upplevelser

I takt med att denna förändring sker kommer även vår stadsbild att förändras. Vad händer med citykärnor när de inte längre är hemvisten för den linjära ekonomins konsumtion? Med största sannolikhet kommer fokuset i stadskärnorna ligga på upplevelser och möten, och det här är en förändring som faktiskt alla redan har startat.

I en artikel från juni 2019 skriver HUI Research att detaljhandelns försäljning i stadskärnorna minskade med 1% 2018, medan hotell och kommersiell service ökade med 4% respektive 3%. I samma artikel kan man läsa att för att se framtidens stadskärna måste man titta i backspegeln: De stora köpcentrumen och externa handelsområdena kommer att försvinna, och vi kommer gå tillbaka till små lokala butiker med fokus på service och upplevelse. Stadskärnan kommer vara en plats för möten och upplevelser snarare än en plats för konsumtion i stora och effektiva butiker.
Med en tjänstebaserad cirkulär ekonomi där fokus ligger på produkter som kan repareras öppnas möjligheter för fler serviceyrken inom skrädderi, skomakeri och annan reparation.

Så blir du cirkulärast i släkten!

Att prata om en framtid med cirkulär eknomi kan kännas som en avlägsen framtid främst riktad mot företag, och visst kräver omställningen att ordentliga förändringar sker på höga nivåer. Men det är faktiskt ganska lätt att redan nu hoppa på det cirkulära tåget som privatperson, och så här i juletid kan vi inte låta bli att ge våra allra bästa tips för att lägga en cirkulär jul under granen.
Det flesta av oss har mer prylar än vi behöver och det bästa är såklart att skänka en slant till välgörande ändamål, hos många organisationer får du dessutom ett fint gåvobevis att ge bort. Men vill du ändå ha någon liten pryl att lägga under granen så kommer här lite inspiration! 


En riktigt god cirkulär jul önskar vi er!
- Alla vi på Studio Bovallstrand

Illustrationerna är skapade av Madebylen och ägs av Studio Bovallstrand

Här hittar du mer information:
Ihopa - äg prylar tillsammans.
Somethingborrowed - hyr dina kläder.
Svensk Handel  - information om svenskarnas julhandel.
Tradera  - spännande fakta om nykonsumtion.
Barnardos rapport - om studien om brittiska kvinnors klädvanor.
The good trade - om fast fashion och de stora modekedjorna.
Re:source - Ann-Charlotte Mellquist förklarar cirkulär ekonomi på ett tydligt sätt.

Reko-ringar - På Hushållningssällskapets sida hittar du information om var du hittar din lokala Reko-ring och hur det fungerar att handla. En Reko-ring går ut på att lokala matproducenter samlas på ett och samma ställe några gånger i månaden dit kunder åker och hämtar sina förbeställda produkter av matproducenterna på samma ställe, istället för att behöva åka runt till de olika gårdarna. 

fredag 27 september 2019

White Arkitekter - Med hållbarhet som drivkraft.

White Arkitekter är den ledande skandinaviska arkitektfirman som får hållbarhet att framstå som en berikande kreativ möjlighet istället för en snäv ram att anpassa sig till. Vi blev nyfikna på att veta mer och bad Anna Graaf, hållbarhetschef hos White Arkitekter, komma till oss i Studio Bovallstrand för att berätta om deras tankar kring hållbarhet, arkitektur och framtid. Jag ringde upp Anna för att prata en stund om föreläsningen och under vår timme hann vi avhandla allt från cirkulär arkitektur, till hur man motiverar en projektledare och hur vi även som privatpersoner har makt att påverka framtiden.

En civilingenjör på arkitektkontor

Att det var på positionen som hållbarhetschef på en arkitektfirma Anna Graaf skulle landa hade hon inte klart för sig när hon startade sin civilingenjörsutbildning på Chalmers. Men i höjd med att hon arbetade med sitt examensarbete blossade diskussionen om sjuka hus upp, och Anna fick upp intresset och ville studera ämnet närmare. Sedan blev det naturliga steget för henne att studera sunt byggande som sträcker sig så mycket längre än enbart till frågan om materialval. “Att tänka på platsen, energiåtgången och den ekologiska hållbarheten - vem jobbar med de frågorna? tänkte jag. Det måste vara en arkitektfirma. Men 1996 fanns det inga arkitektfirmor som arbetade med civilingenjörer eller miljöspecialister.” berättar Anna när jag frågar om hur hennes bakgrund ser ut. “2001 såg jag en annons om att White sökte en miljökonsult - och då tänkte jag att den rollen ska jag ha!”
När Anna startade som miljökonsult hos White var det i det tidiga stadiet av miljöarbete och tyngden låg på husbyggnad och materialval. “På den tiden försökte vi mest påverka kunder att minska energianvändningen och se till så att materialen skulle vara giftfria.” säger Anna och berättar att de arbetade mycket med sjukhus på den tiden, eftersom de frågorna ofta gavs extra utrymme där.



Glappet mellan viljan och verkligheten

Idag sker Annas arbete både externt och internt och det omfattar allt från att pusha sina kollegor att tänka hållbarhet vid inköp av datorer, att man bara serverar vegetariskt på luncher och egna evenemang till hur man bäst får med sig sina kunder att tänka hållbarhet.
“Det viktigaste verktygen vi har nu är de globala målen. Våren 2016 gick vi igenom målen och sorterade ut de mål där vi kan påverka mest och pratade om hur vi kan översätta dem i praktik. Man måste känna engagemang i magen för att något ska hända.”
White var tidigt ute med att arbeta med miljö och hållbarhetsfrågor, men det är inte helt okomplicerade frågor att ta sig an även om man är ledande inom sitt gebit.
“Det svåraste är att nå ut till alla medarbetare och få dem att känna sig trygga i att arbeta med frågorna. Det kan vara svårt att få med sig kunden att satsa på hållbarhet. På strategisk nivå har kunderna ofta bra miljö och hållbarhetsmål men när man sedan kommer till projektet kan det bli ett glapp. “Ansvariga kan ringa och säga att kunden har en hög ambition och att det finns möjlighet att göra stora saker, men att man inte får gehör för idéerna hos projektledaren”. säger Anna som ofta får vara med och överbrygga det glapp som uppstår. “Vi har kanske högre svansföring än vad kunden har och även om vi vill mycket får vi inte alltid igenom allt. Det händer ibland att vi tackar nej till uppdrag som inte håller måttet, och ibland väljer vi kunder för att vi ser att vi har möjlighet att påverka dem till det bättre.”
Så vad gör man då för att bäst motivera en motsträvig projektledare? “Tävlingsinstinkten är viktig” säger Anna “Säger man; ditt projekt kommer vara det första, då tar det fart.”

Att kika mot cirkulär arkitektur

För Anna och White är nästa steg i utvecklingen tydlig, och de har redan börjat röra sig mot den cirkulära arkitekturen. Men det är på ett tidigt stadie och ännu finns många frågor.
”Cirkulär arkitektur handlar om att ta vara på det befintliga, skapa nytt av det som redan finns och att möjliggöra cirkulära materialflöden”,säger Anna. “Vi har börjat med inredning eftersom möbler är lätt att återanvända och lätt att greppa. Kunderna har ofta lager av möbler, så vi börjar med att inventera vad som finns innan vi påbörjar ett projekt för att kunna återanvända så mycket som möjligt.” Hon ger exempel på hur man förändrar redan befintliga möbler genom att skära isär, sätta ihop, måla om och skapa nytt.
Ett exempel är nytt kontor för Telia i Luleå där man satte upp ett mål på 80% återbruk, men nådde hela vägen till 86% och sparade in 20% på den totala kostnaden än om man hade använt sig av nya material. “En viktig fråga blir hur man handlar upp den här typen av möbler. Hur formulerar man en upphandling på hundra återbrukade stolar? Hur säkerställer man att de håller, osv.”
Ett annat aktuellt exempel är inredningen i nya Selma Lagerlöfs center i Göteborg som invigs i dagarna, där 92% av inredningen är återbrukad. Trots att man gjorde om möblerna och skapade ny inredning av återanvända material, så blev det avsevärt billigare än att köpa nytt. Ca 4 miljoner kronor istället för 13 miljoner!
Nu försöker man ta den cirkulära tanken vidare till byggprojekten. En stor del av utmaningen ligger i logistik och förvaring; Var ska man förvara material som ska lagras flera år innan det återanvänds? Det kommer att krävas både stora lagerlokaler och projektledning.
“Dörrar, fönsterpartier och stommar är lätt att återanvända, men det är svårare att ta ner skivor och återanvända eftersom de lättare går sönder. Man behöver tänka om redan i designen så att det blir demonterbara lösningar. Ja, sedan är det lagring av allt det där, och rivningen. Här är jättemycket att lära sig! Återvinningsindustrierna har beräknat att det finns 42 miljarder i värde i material som vi bara slänger idag, men som skulle kunna återvinnas.” säger Anna och betonar att vinsterna på cirkulär arkitektur kan vara både ekonomiska och miljömässiga.

Hopp om företagen och framtidens ljus

När jag frågar Anna hur hon spår framtiden svarar hon att vi just nu är i en situation där företag som inte satsar på hållbarhet och klimat förmodligen inte kommer överleva i framtiden. Det handlar inte längre om att locka fler kunder med en bra miljöprofil, utan det handlar om att investera i miljö och hållbarhet för att företaget ska överleva.
I framtiden kommer vi även få se hur arkitekturen hanterar konsekvenserna av klimatförändringarna. Till exempel hur man bygger för att hantera skyfall och översvämningar. “När det kommer till regn och avrinning fyller asfalt ingen vidare funktion, däremot behövs det mer av parker och grönytor som kan infiltrera vatten och dämpa skyfall. I Köpenhamn har man investerat 11 miljarder i hur man ska avleda nederbörd efter det stora regnet där det kom 150 mm regn på två timmar.” säger Anna och påpekar att det nya Göteborg ligger precis vid älven och höjs vattennivån kommer man få göra stora insatser för att rädda bebyggelsen.
Det är svårt att prata framtid utan att prata om den digitala världen och hur den väcker många nya frågor; “Hur påverkar självkörande fordon stadsplaneringen? Vad händer med stadskärnorna när vi handlar på nätet? Nu beställer vi hem mycket mat över nätet, kanske innebär det att vi kommer behöva ha kylskåp i trappuppgångarna?”
“Sedan spår jag att hälsa och välbefinnande, både kopplat till psykisk och fysisk ohälsa, kommer stå i fokus vid utformning av städerna. Där kan vi vara med och bidra till bättre välbefinnande. Just nu går det rekordfort inom de här områdena“ säger Anna som genom hela vårt samtal låtit väldigt hoppfull och full av ideér och lösningar inför framtida utmaningar. När jag påpekar att det låter som att hon har stort hopp för framtiden svarar hon: “Man måste se ljust på framtiden annars finns inget att jobba för. Och framförallt ser jag alla möjligheter som finns för företag. Människan är trögare som fortsätter konsumera som om ingenting hänt, ingen förändrar sitt eget liv. Det är kanske lättare att påverka företagen, men det är dags att ta med sig det hem också. Jag kan känna hopplöshet inför människornas ovilja att ställa om; här och nu behöver vi alla ställa om.”
Vi pratar en stund om att man som privatperson kan känna sig liten och uppleva att ens egna insats varken gör till eller från, och att det är lätt att tänka att det där är något företag får lösa. “Men titta på vad som hände för två år sedan då butikerna började ta betalt för plastpåsar. En stor matkedja räknade med att användandet av plastpåsar skulle sjunka med 30% på ett år, men efter tre månader kom man ner på 60% minskning.” säger Anna som påpekar att det händer mycket när vi ändrar våra beteenden.

När vår timma har gått och det är dags för mig att tacka Anna för hennes tid har hennes positiva syn på framtidens möjligheter smittat av sig. Det är, precis som Anna nämnde, lätt att känna sig maktlös inför de förändringar vi står inför men att höra hur stora aktörer såsom White jobbar för att åstadkomma förändring gör att hoppet väcks. Att arbeta med hållbarhet och miljö som en kreativ möjlighet går rakt in i framtidens behov, och vi kommer snart att få se fler och fler företag som vaknar upp och gör oss sällskap i den insikten.

- Moa Andersson,  Studio Bovallstrand.

Den 24 oktober kommer Anna Graaf till Studio Bovallstrand och håller ett föredrag på temat 
Hållbarhet som drivkraft för en bättre arkitektur, kreativitet och innovation.

När: 24/10 klockan 13.00
Kostnad lunch: 100 kr till Idas Bistro.
Trädplantering: 5 träd/person (100:-) som oavkortat går till vi-skogen.
Anmäl dig till: inger@bovalls.com Begränsat till 30 platser, först till kvarn.

torsdag 5 september 2019

Vernissage: Wallery Gallery & Bovalls Dörrbyggeri


Hantverksskicklighet från västkusten möter street art i nytänkande konstprojekt.


Den 11 september slås portarna upp för ett spännande möte mellan klassiskt trähantverk och street art-scenens mest intressanta konstnärer när Bovalls Dörrbyggeri och Wallery Gallery gör en gemensam utställning.


Ett kort stenkast från havet i Bovallstrand ligger den lilla fabriken Bovalls Dörrbyggeri, ägd av de två systrarna Inger och Eva Gustavsson. Systrarna tog över fabriken från sin farfar under tidigt tvåtusental och har sedan dess lagt all sin yrkesverksamma tid på att utveckla hantverksskickligheten och skapa produkter som är hållbara ur flera perspektiv.
Under samma tidsperiod har gatukonsten gjort sin egen resa och sakta men säkert har den utvecklats från att vara en bred konstart som slarvigt klumpats ihop och benämts som graffitti till att bli en ständigt närvarande del i stadsbilden. Från början genom artisternas vilja att ta tillbaka makten över det offentliga rummet genom att måla på tåg och i tunnelbanor, och på senare tid genom att det offentliga rummet öppnat upp och välkomnat gatukonsten och bjudit in till målningar på husfasader. Men även om tiden gått och gatukonsten välkomnats som en del av vår stadsbild så är dess närvaro fortfarande villkorad. Vem minns inte diskussionerna kring Carolina Falkholts blåa penis som målades (och målades över igen) på en husfasad på Kungsholmen? Vår syn på gatukonst må ha förändrats men den väcker fortfarande starka känslor och frågan om vilken typ av gatukonst som ska “få finnas” debatteras fortfarande.

Så vad har egentligen trähantverk och street art gemensamt?
“Drivet och passionen! Vi har alla jobbat väldigt hårt för att vara de bästa inom vår gebit” säger Inger Gustavsson VD på Bovalls Dörrbyggeri. “Men det som är mest intressant är vad som skiljer oss åt; våra dörrar representerar ett stabilt, tryggt och beständigt hantverk, medan street art är en konstform som ständigt ifrågasätts, målas över och förändras, vi är inte en naturlig del av varandras världar. Så vad händer när man avsiktligt låter de här två världarna och konstformerna mötas? Det är vi nyfikna på.” Säger Inger Gustavsson, VD på Bovalls Dörrfabrik. “För oss är det en okänd värld vi ger oss in i, vi är vana vid att ha kontroll över slutresultatet men det här konstprojektet kan vi inte styra över och det känns både ovanligt och spännande.”

Med Bovalls trädörrar som utgångspunkt har 6 konstnärer skapat varsitt konstverk, och konstnärerna är väl kända inom street art-scenen. Oliw87 blev ett känt namn i Stockholms innekretsar efter sin serie Chanel or Die, och hans konst pryder väggarna hemma hos folkkära namn så som Camilla Läckberg och Simon Sköld. Tillsammans med Stockholmskonstnärerna Huge, Cirkle och Iron får de sällskap av franska Bust the Drip och Bronxkonstnären Cope 2 som prytt New York med sina klassiska throw ups sedan 80-talet.
“De 6 dörrarna är tillverkade i vår fabrik och skickade till Stockholm. Vår del av konstverket är klart, nu är det lagt i artisternas händer och är upp till dem att färdigställa det.” säger Inger som ser fram emot vernissagen hos Wallery Gallery den 11 september.

Plats: Wallery Gallery, Riddargatan 1 Stockholm.
Tid: Vernissage 11/9 kl 15:00-19:00, utställningen varar fram till 18/9.
För mer info kontakta oss gärna på info@studiobovalls.com eller kika in på wallery.se



fredag 16 augusti 2019

Vi har blivit med solceller!

Under sommaren har vi fixat och donat, skruvat och förankrat och nu - med viss hjälp - har vi fått dem på plats! Fabrikens tak är nu ett tjusigt hem till våra solceller. 


Totalt täcker vi 400 kvadratmeter yta med 300 kvadratmeter solceller, energin kommer täcka ca 20-25% av fabrikens totala behov och vi räknar med en total årsproduktion på 50000 kwH. Vi har även installerat nya elskåp och ska optimera anläggningen utifrån byggnader, förbrukare och elbehov vid olika tillfällen på dygnet för att få ut så mycket energi som möjligt ut våra solceller. 


Som vi lärde oss under Gunnar Asplunds föreläsning här i Studion i somras är solceller för närvarande det billigaste sättet att producera el på, och förutom det känns det väldigt kul att kunna använda sig av närproducerad energi.
Förra året installerade vi bikupor på vårt tak och i år är det solceller, det ska bli spännande att se vad som händer på taket under nästa år. Vi kanske tar inspiration från Milano och installerar en skog? Vem vet!

- Moa Andersson, Studio Bovallstrand



Påsken hos Bovalls Dörrbyggeri och Studio Bovallstrand

Om allt hade varit som vanligt så hade vi slagit upp dörrarna till Studio Bovallstrand med såväl pop up restaurant som konstutstä...