Hökerum bygg är det Ulricehamnsbaserade familjeföretaget vars företagside´ är att bygga flerfamiljshus i betong, och som arbetar intensivt med att minska sitt klimatavtryck. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer och stämde träff med företagets hållbarhetsansvarig Maria Ståhl, och fick veta allt om resan mot klimatneutralt byggande och hur de var först i Sverige med att klimatkompensera alla sina bostadsrätter.
Jag träffar Maria i den imponerande sekelskiftesvillan Villa Strömsfors, belägen i det lilla samhället Strömsfors mitt mellan Göteborg och Jönköping i Västra Götalands län. Villa Strömsfors stod klar 1908 och hade sina glansdagar under de kommande decennierna, för att sedan byta ägare vid flera tillfällen och så småningom falla i glömska när behovet av underhåll av den stora kåken blev för stort. För sju år sedan fick familjen Ståhl upp ögonen för den bortglömda villan, och efter flera års omfattande och varsam restaurering av familjeföretaget Hökerum Bygg står Villa Strömsfors nu åter ståtlig på kullen bakom forsen och tar emot konferensgäster, bröllopspar och gourmeter. Anledningen till att jag besöker Maria är för att prata om det hon brinner för allra mest; miljö och betong.
“Byggbranschen står för 20% av total mängd av co2 utsläpp i Sverige. Varje liten sak vi kan göra för att minska avtrycket ger stor effekt.” berättar Maria när vi satt oss på den ljusa glasverandan och jag ber henne berätta om Hökerum Byggs miljöarbete.
“Det händer mycket i byggbranschen, många förstår att detta är huvudfrågan.” säger Maria och berättar att branschen just nu lägger mycket tid på att identifiera mätvärden och komma överens vad det är som ska mätas för att kunna börja mäta.
“Hur mycket koldioxid får det gå åt för att göra en lägenhet på 70 kvadrat? Ingår till exempel leverans av material till byggplatsen i mätningen? Vi måste veta vad det är vi ska mäta och jämföra mot för att veta när vi når målet.”
Sedan 2019 är Hökerum Bygg en del av färdplansarbetet som drivs genom Sveriges Byggindustrier och det är därigenom som man tar fram förslag på gemensamma mätverktyg.
Ett av de mål de satt upp är att uppnå klimatnetutralt byggande till år 2045, utsläppen ska halveras till 2030, ett initiativ som kallas “Betongintiativet”. Det är ett stort mål att jobba mot och jag frågar Maria om hon tror att det är realistiskt.
“Vi tror att det är fullt realistiskt, men man kan inte göra precis som vi gör idag utan man måste ha tekniska lösningar.”
“Ett exempel är den slutförfaring av koldioxid som forskarna arbetar med. Det krävs extrem värme för att göra cement som är den stora klimatboven, men det finns teknik som fångar in koldioxid och komprimerar den. Och i slutändan är tanken att den ska läggas för förvaring under havsytan.”
Maria berättar att miljöarbetet är något hela branschen fokuserar på, och man möts i många frågor och samarbetar flitigt. ”De stora aktörerna som har stora organisationer kring miljöarbetet är jätteduktiga, vi försöker inspireras och ta rygg.”
Tillsammans med Ulricehamns Betong och Stiba gör Hökerum Bygg ett projekt under tesen: “Hur kan vi sänka utsläppen i med 20% utan att det blir dyrare?” där man utgår från ett konkret projekt; BRF Linden i Ulricehamn.
“Om vi samarbetar över företagsgränserna kommer vi mycket längre. Vi har bara haft fyra möten men redan lyft fram konkreta lösningar. Allt från att se över materialåtgång till att lastbilarna ska köra på förnyelsebar energi”
“Det finns mycket möjligheter och man hamnar i stort och smått, men ska vi fokusera på en sak så är det betongen för den står på 50% av våra utsläpp.” säger Maria och konstaterar att det är där de har största utmaningen framför sig.
När jag pratar med Maria slås jag av hur mycket möjligheter och utvecklingspotential hon ser, och när det är dags att avrunda vårt samtal betonar hon att arbeta med miljö och hållbarhet är inte längre något man gör för att framstå som godhjärtad, det är en hygienfaktor som måste genomsyra hela affärsidén för ett företag som ska klara sig in i framtiden.
“När det gäller färdplansarbetet så är det inte samma känsla av konkurrens som i övriga frågor, där samarbetar man. Där sitter arkitekter, betongarbetare, bostadsutvecklare och alla försöker lära sig. Färdplanen visar att vi vill ta vårt ansvar, och vi som är en relativt liten aktör vill gärna vara med i ett större sammanhang där vi kan ta hjälp av andra“
Klimatnetutralt byggande till år 2045
“Vi tror att det är fullt realistiskt, men man kan inte göra precis som vi gör idag utan man måste ha tekniska lösningar.”
“Ett exempel är den slutförfaring av koldioxid som forskarna arbetar med. Det krävs extrem värme för att göra cement som är den stora klimatboven, men det finns teknik som fångar in koldioxid och komprimerar den. Och i slutändan är tanken att den ska läggas för förvaring under havsytan.”
Maria berättar att miljöarbetet är något hela branschen fokuserar på, och man möts i många frågor och samarbetar flitigt. ”De stora aktörerna som har stora organisationer kring miljöarbetet är jätteduktiga, vi försöker inspireras och ta rygg.”
“Det har växlat i fokus; från att man tidigare har varit en extrem person som varit intresserad av hållbarhetsarbete till att det är en affärside, det har vi nog mycket att tacka Greta för. Det har blivit en hygienfaktor att jobba med hållbarhetsfrågorna. I avsaknad av regler och lagkrav har många branscher själva tagit tag i frågorna och det är häftigt. Det är inte myndigheterna som hållit i taktpinnen, utan det är branschinitiativ som ställer krav på regeringen och riksdagen som fattar beslut om regelverk.”
På de flesta företag krävs det att en eldsjäl tar tag i och driver på hållbarhetsarbetet och på Hökerum Bygg var Maria den som från början drev miljöarbetet framåt, och nu är det en värdering som genomsyrar hela organisationen. “Vi har ett hållbarhetsråd och hela organisationen är med på banan och förstår att det behövs resurser för att utveckla arbetet.” säger Maria.
På de flesta företag krävs det att en eldsjäl tar tag i och driver på hållbarhetsarbetet och på Hökerum Bygg var Maria den som från början drev miljöarbetet framåt, och nu är det en värdering som genomsyrar hela organisationen. “Vi har ett hållbarhetsråd och hela organisationen är med på banan och förstår att det behövs resurser för att utveckla arbetet.” säger Maria.
Om Maria ser något hot emot att kunna uppnå klimatneutralt byggande till 2045 så är det att det tar lång tid att komma fram till mätvärden så att regering och riksdag kan ta beslut och ställa enhetliga krav. “Det måste ju gå på något sätt, men det största hotet är att det går för långsamt.”
Sedan 2016 klimatkompenserar de för alla bostadsrätter de bygger, något de då var ensamma i Sverige med att göra rakt av.
Sedan 2016 klimatkompenserar de för alla bostadsrätter de bygger, något de då var ensamma i Sverige med att göra rakt av.
“Vi har bland annat varit med och finansierat energieffektiva spisar i Indien som gjort att kvinnorna inte behövt lägga så mycket tid på att samla ved. Man sparar träd, ger kvinnorna mer tid till annat och får en bättre inomhusmiljö. Vi har även stöttat skogsbevarande projekt i Zimbabwe där man går in och stödjer befolkningen så de inte behöver skövla sin skog.”
Mycket tid läggs på att hitta rätt projekt att stötta, klimatkompensation har varit i blåsväder då det funnits projekt där projekten inte hållit det de utlovat, så man är noggrann med att göra bakgrundskoll innan man går in och stöttar.
Mycket tid läggs på att hitta rätt projekt att stötta, klimatkompensation har varit i blåsväder då det funnits projekt där projekten inte hållit det de utlovat, så man är noggrann med att göra bakgrundskoll innan man går in och stöttar.
“Vi vill minska vår egen klimatpåverkan, men parallellt med det vill vi göra effekt på annat sätt.”
JAKTEN PÅ CO2
“Om vi samarbetar över företagsgränserna kommer vi mycket längre. Vi har bara haft fyra möten men redan lyft fram konkreta lösningar. Allt från att se över materialåtgång till att lastbilarna ska köra på förnyelsebar energi”
Cementen är som sagt den stora miljöboven i betongen och där provar man sig fram med olika blandningar för att kunna minska mängden cement. “Kan man till exempel göra bjälklagen lite tunnare så sparar man in lite.” säger Maria och berättar att de har ständiga diskussioner med arkitekterna om hur man kan förbättra och förändra.
Under ett hus livslängd beräknas 50% av dess miljöpåverkan ske under byggnadsfasen och 50% under dess levnadstid, och Maria berättar att de inte bara fokuserar på att få ner energianvändningen under byggnadsfasen utan även planerar energismarta lösningar för BRF Lindens kommande invånare.
“Vi tittar på allt från materialval och hur tjocka väggar som behövs för att spara energi till uppvärmningen, till möjligheter till bilpool. Sedan bygger vi generellt yteffektiva bostäder med gästrum, kalasrum och coworking yta i bostadsområdet så att man har möjlighet att ta emot gäster, ha middagsbjudningar och arbeta hemifrån utan att det nödvändigtvis sker i det egna hemmet”
“Det finns mycket möjligheter och man hamnar i stort och smått, men ska vi fokusera på en sak så är det betongen för den står på 50% av våra utsläpp.” säger Maria och konstaterar att det är där de har största utmaningen framför sig.
När jag pratar med Maria slås jag av hur mycket möjligheter och utvecklingspotential hon ser, och när det är dags att avrunda vårt samtal betonar hon att arbeta med miljö och hållbarhet är inte längre något man gör för att framstå som godhjärtad, det är en hygienfaktor som måste genomsyra hela affärsidén för ett företag som ska klara sig in i framtiden.
- Moa Andersson, Studio Bovallstrand