I den här artikeln kikar vi på den senaste trenden med att bygga höghus i trä. Vi kopplar samman trenden med det faktum att trä var det starkast dominerande materialet på möbelmässan i år, vi kikar på forskning kring vår relation till trä, vi tittar på hur användande av naturmaterial i modevärlden påverkats av lågkonjukturer, och vi ringer upp Mats Jakobsson, arkitekten bakom Morö Backe skola, och pratar om varför vi börjat bygga höghus i trä just nu.
När du ser ett skimrande, nyoljat träbord - kan du låta bli att stryka handen över det för att känna hur det känns? Och när använde du senast uttrycket “ta i trä” för att avvärja olycka?
Vi har alla en relation till trä även om trenderna kring att använda trä i inredningssammanhang har kommit och gått, allt efter tidens mode. Idag rynkar vi på näsan åt sjuttiotalets frurupaneler, allt medan vi lyfter på vinylmattor i hopp om att hitta de såpbehandlade plankgolv våra gammelmor- och farfäder var glada över att kunna dölja. Men trenderna till trots - träet som material lever kvar. Det finns med oss, vår historia och vår kultur. Vi har byggt våra hem i trä, små torparstugor likväl som stora herrgårdar. Men de senaste åren har vi sett en förändring i byggandet av trähus och det handlar inte längre om enfamiljshus med träfasad utan flervåningshus byggda med trästomme. Skellefteå Kulturhus som ska bli världens högsta trähus med sina 20 våningar är under byggnation just nu. Och tittar du dig omkring ser du dem poppa upp lite överallt; höghus med stommar i trä.
Hur påverkar klimathotet vårt val av material?
Vi lever i en tid där alla branscher börjar se sig om efter hållbara val och alternativ, och det är lätt att tro att miljöhänsyn är anledningen till att det börjat byggas hus med stommar av trä. Men alla material har sina fördelar och när trä-förespråkarna argumenterar för att trä är ett närodlat material och därmed mest klimatsmart svarar betong-sidan att betongens livslängd gör den bättre lämpad som byggmaterial ur hållbarhetssynpunkt. Disskussionen går varm i många kommentarsfält, och någon konsensus verkar inte gå att nå.
För att få lite reda i det hela valde Svenska miljöinstitutet att studera byggprocessens klimatpåverkan hos ett hus med träfasad och trästomme, Strandparken i Sundbyberg, och ett betonghus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i Stockholm. Efter undersökningen kan de konstatera att klimatpåverkan under byggprocessen står för ca 50% av husens totala klimatpåverkan, och att Strandparken i korslimmat trä har en betydligt lägre klimatpåverkan än Blå Jungfrun i Betong under byggprocessen.
I sin studie tog de inte med faktorer som underhållning, fukt, ekonomi osv. utan kikade enbart på vilket alternativ som är mest klimatsmart under byggprocessen. Där vann Strandparken i Sundbyberg med sin limträstomme och panel av Kanadensisk cederspån stort. Ett intressant resultat, men det känns det ändå inte som att frågan om varför trähus fått en sådan uppsving blivit besvarad, och det känns intressant att gräva vidare.
För att få lite reda i det hela valde Svenska miljöinstitutet att studera byggprocessens klimatpåverkan hos ett hus med träfasad och trästomme, Strandparken i Sundbyberg, och ett betonghus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i Stockholm. Efter undersökningen kan de konstatera att klimatpåverkan under byggprocessen står för ca 50% av husens totala klimatpåverkan, och att Strandparken i korslimmat trä har en betydligt lägre klimatpåverkan än Blå Jungfrun i Betong under byggprocessen.
I sin studie tog de inte med faktorer som underhållning, fukt, ekonomi osv. utan kikade enbart på vilket alternativ som är mest klimatsmart under byggprocessen. Där vann Strandparken i Sundbyberg med sin limträstomme och panel av Kanadensisk cederspån stort. Ett intressant resultat, men det känns det ändå inte som att frågan om varför trähus fått en sådan uppsving blivit besvarad, och det känns intressant att gräva vidare.
Vi mår bra av trä
På Linköpings Universitets hemsida hittar jag en forskningsrapport som ger ytterligare en vinkel på svaret. Linköpings universitet har just avslutat ett tre år långt forskningsprojekt Wood2new där de undersökt människors relation till trä och hur trä påverkar människor. Undersökningen kom fram till den korta och koncisa slutsatsen: “Vi mår bra av trä.” Något som många haft på känn, men som nu finns på papper.
– Ett ökat bruk av trä ger stor positiv påverkan på både hälsa och miljö, säger Tomas Nord, universitetslektor vid Linköpings Universitet i en artikel på Universitets hemsida.
Främst är det obehandlat, massivt trä där trädoften finns kvar som framkallar känslan av ren luft och välbefinnande. Samtidigt påpekade en del av testpersonerna i Universitetets undersökning att för mycket trä gav en klaustrofobisk känsla, och att en blandning av material var att föredra. Uteslutande trämaterial är alltså inte något att sträva efter, och bastuliknande gillestugor är inte längre något som ger oss positiva associationer.
Förutom att ge oss ett psykologiskt välbefinnande har trä den fina egenskapen att det suger upp fukt ur luften och avger fukt när luften blivit för torr och ser på så sätt till att hålla fuktbalansen reglerad och trivsam. För att kunna suga upp fukt på effektivast sätt behöver träet vara obehandlat, en lackad eller brandskyddsimpregnerad träyta suger upp mindre fukt än en obehandlad.
Är det då miljöpåverkan och hälsoaspekter som gör att vi väljer att bygga mer och mer i trä? För att få veta mer ringde jag upp Mats Jakobsson på MAF Arkitektkontor som står bakom Morö Backe skola. Skolan är en helt nybyggd högstadieskola med limträstomme, träfasad och stora delar korslimmat trä i bjälklag och väggar. Inne i skolan finns en stor och luftig ljusgård med stora gradänger som leder upp från ljusgården, och längst med väggarna “hänger” kuber som fungerar som grupprum. Allt inrett i trä.
“När vi fick frågan om att bygga skolan ville de att vi skulle bygga bort mörka hörn för att förhindra mobbing, när jag pratade med dem blev det tillslut en nästan omöjlig ekvation att lösa med att ha alla rum i centrum. Tanken med ett stort atrium i mitten föddes och då kom tanken; hur kan man bygga rummet mjukt taktilt?” svarar Mats på frågan hur tanken om att använda trä först dök upp.
“Alla har en relation till trä. Man kan nästan se träd som kompisar när man går i skogen och man förstår vad virket kommer ifrån, men man förstår inte vad en fibercemetskiva kommer ifrån. Kontakten hud mot trä, och trä-känslan är något alla kan relatera till. På sätt och vis är trä ett material som är poröst och man kan välja hur man vill att träet ska kännas. Det kändes viktigt att jobba med taktila material, att inte bara av slentrian använda lackade ytor. ”
Redan här är Mats inne på samma spår som undersökningen på Linköpings universitet; Vi mår bra av trä. Undersökningen visade att vi upplever träytor som varmare än andra material av samma temperatur. Den taktila upplevelsen finns i trä, redan innan vi rört vid det. Vår hjärna har en föreställning att träet ska upplevas varmt och den föreställningen vill hjärnan gärna bekräfta, så kallad assimilation.
Mats nämner fler faktorer som påverkar att byggandet i trä fått ett uppsving just nu, och en av dem är att tekniken som behövs för att få stabila hus i trä inte varit tillgänglig förrän nu.
“Träindustrin har tagit fram produkter som inte fanns för 10 år sedan. Man har blivit bättre på limträkonstruktioner. Den tekniska utvecklingen går hand i hand med miljöarbetet, det har att göra med ökad insikt i hur vi förgiftar vår jord. Trä är det bästa materialet i alla aspekter.” Och så lägger han till; “Och det har ett reklamvärde just nu.”
– Ett ökat bruk av trä ger stor positiv påverkan på både hälsa och miljö, säger Tomas Nord, universitetslektor vid Linköpings Universitet i en artikel på Universitets hemsida.
Främst är det obehandlat, massivt trä där trädoften finns kvar som framkallar känslan av ren luft och välbefinnande. Samtidigt påpekade en del av testpersonerna i Universitetets undersökning att för mycket trä gav en klaustrofobisk känsla, och att en blandning av material var att föredra. Uteslutande trämaterial är alltså inte något att sträva efter, och bastuliknande gillestugor är inte längre något som ger oss positiva associationer.
Förutom att ge oss ett psykologiskt välbefinnande har trä den fina egenskapen att det suger upp fukt ur luften och avger fukt när luften blivit för torr och ser på så sätt till att hålla fuktbalansen reglerad och trivsam. För att kunna suga upp fukt på effektivast sätt behöver träet vara obehandlat, en lackad eller brandskyddsimpregnerad träyta suger upp mindre fukt än en obehandlad.
Är det då miljöpåverkan och hälsoaspekter som gör att vi väljer att bygga mer och mer i trä? För att få veta mer ringde jag upp Mats Jakobsson på MAF Arkitektkontor som står bakom Morö Backe skola. Skolan är en helt nybyggd högstadieskola med limträstomme, träfasad och stora delar korslimmat trä i bjälklag och väggar. Inne i skolan finns en stor och luftig ljusgård med stora gradänger som leder upp från ljusgården, och längst med väggarna “hänger” kuber som fungerar som grupprum. Allt inrett i trä.
“När vi fick frågan om att bygga skolan ville de att vi skulle bygga bort mörka hörn för att förhindra mobbing, när jag pratade med dem blev det tillslut en nästan omöjlig ekvation att lösa med att ha alla rum i centrum. Tanken med ett stort atrium i mitten föddes och då kom tanken; hur kan man bygga rummet mjukt taktilt?” svarar Mats på frågan hur tanken om att använda trä först dök upp.
 |
| Bilden tillhör Svenskt Trä/David Valldeby |
“Alla har en relation till trä. Man kan nästan se träd som kompisar när man går i skogen och man förstår vad virket kommer ifrån, men man förstår inte vad en fibercemetskiva kommer ifrån. Kontakten hud mot trä, och trä-känslan är något alla kan relatera till. På sätt och vis är trä ett material som är poröst och man kan välja hur man vill att träet ska kännas. Det kändes viktigt att jobba med taktila material, att inte bara av slentrian använda lackade ytor. ”
Redan här är Mats inne på samma spår som undersökningen på Linköpings universitet; Vi mår bra av trä. Undersökningen visade att vi upplever träytor som varmare än andra material av samma temperatur. Den taktila upplevelsen finns i trä, redan innan vi rört vid det. Vår hjärna har en föreställning att träet ska upplevas varmt och den föreställningen vill hjärnan gärna bekräfta, så kallad assimilation.
Mats nämner fler faktorer som påverkar att byggandet i trä fått ett uppsving just nu, och en av dem är att tekniken som behövs för att få stabila hus i trä inte varit tillgänglig förrän nu.
“Träindustrin har tagit fram produkter som inte fanns för 10 år sedan. Man har blivit bättre på limträkonstruktioner. Den tekniska utvecklingen går hand i hand med miljöarbetet, det har att göra med ökad insikt i hur vi förgiftar vår jord. Trä är det bästa materialet i alla aspekter.” Och så lägger han till; “Och det har ett reklamvärde just nu.”
 |
| Bilden tillhör Svenskt Trä/David Valldeby |
Värderingar har fått större tyngd
Mats spår att byggandet i trä kommer att öka, trä har blivit ett konkurrenskraftigt material att räkna med. “Förut brukade man fundera; trä eller stål, och så tog man det billigaste och la inga andra värderingar i det. Men nu har värderingarna fått större tyngd och man är beredd att köpa en trästomme trots en eventuellt högre kostnad.”
Viktigt att veta är att även om husen har trästomme är det oftast i kombination med betong eller någon form av stål. “Fem millimeter trä kan inte uppnå det som fem millimeter tjock vajer kan.” Och även här är Mats inne på samma spår som personerna i Linköpings Universitets undersökning: “Det räcker inte att det är ett trähus, man måste kombinera materialen.”
Om träbyggnader både är klimatsmarta och får oss att må bra är det lätt att fråga sig varför inte alla hus byggs i trä. Jag frågar Mats om nackdelarna med att använda trä och han svarar att nackdelarna är de samma som fördelarna; Det drar åt sig fukt och sväller och det blir svårt att bygga högt. “Hissen kommer inte stanna på rätt våningsplan” skämtar Mats. “Så länge det är små hus så spelar det ingen roll, det blir svårare när det är höghus.“
Trä har alltså sina begränsningar, men brandrisken är enligt Mats inte en av dem. “Nästan allt trä i offentliga byggnader måste brandskyddsimpregneras. Trä brinner sakta och kontrollerat, och det kollapsar inte så som stål gör. Det ska klara den tid som krävs innan det blir farligt.”
En annan nackdel är träets känslighet, om man ska använda obehandlat trä är det viktigt hur man förvarar det, det klarar inte av att ligga utomhus i regn då blir det förstört. Dessutom är många är fortfarande negativt inställda till att använda trä i fasader eftersom det tidskrävande underhållet avskräcker.
Att vi när tiderna är oroliga backar hem och väljer det trygga och bekanta är något vi sett i design- och inrednings-branchen genom historien och samma tendenser kan man se i modevärlden. “I oroliga tider har vi sett att vi väljer trygga, traditionella och lättkombinerade plagg” säger Moa Hartman, historisk kostymör, när jag frågar henne om detta är något hon märkt av i sitt arbete. Tidigare har vi sett att cederdofterna kommer starkt i parfymsortimentet under lågkonjuktur och att Ikeas värmeljusförsäljning skjuter i taket. Klädjätten H&M har nyligen investerat miljontals kronor i ett bolag som satsar på tillverkning av kläder i träfiber. Vi känner behov av att boa in oss, omgärda oss av trygga material som känns naturliga för oss. Och med klimathotet hängande över oss är det inte märkligt att trä är det material vi vänder oss till just nu.
Slutsatsen blir att det verkar vara en kombination av olika faktorer som alla på ett eller annat sätt utgår från det klimathot vi lever under som är drivkraften bakom de stora träbyggnationer som dyker upp runt omkring oss. Vi lever i en tid där vi prioriterar material som gör mindre klimatavtryck framför ekonomiska aspekter, och vi har tekniken. Det får kosta lite mer, det får eventuellt vara lite krångligare, för nu har vi ett behov av att boa in oss och backa hem till materialen som känns naturliga.
Och jag tänker på en mening som Mats sa under vårt samtal som jag tycker sammanfattar de slutsatser jag själv dragit efter att ha läst undersökningar och tittat på forskningsrapporter; “Betong och stål är inte folkets material, men alla har en relation till trä”.
Viktigt att veta är att även om husen har trästomme är det oftast i kombination med betong eller någon form av stål. “Fem millimeter trä kan inte uppnå det som fem millimeter tjock vajer kan.” Och även här är Mats inne på samma spår som personerna i Linköpings Universitets undersökning: “Det räcker inte att det är ett trähus, man måste kombinera materialen.”
Om träbyggnader både är klimatsmarta och får oss att må bra är det lätt att fråga sig varför inte alla hus byggs i trä. Jag frågar Mats om nackdelarna med att använda trä och han svarar att nackdelarna är de samma som fördelarna; Det drar åt sig fukt och sväller och det blir svårt att bygga högt. “Hissen kommer inte stanna på rätt våningsplan” skämtar Mats. “Så länge det är små hus så spelar det ingen roll, det blir svårare när det är höghus.“
Trä har alltså sina begränsningar, men brandrisken är enligt Mats inte en av dem. “Nästan allt trä i offentliga byggnader måste brandskyddsimpregneras. Trä brinner sakta och kontrollerat, och det kollapsar inte så som stål gör. Det ska klara den tid som krävs innan det blir farligt.”
En annan nackdel är träets känslighet, om man ska använda obehandlat trä är det viktigt hur man förvarar det, det klarar inte av att ligga utomhus i regn då blir det förstört. Dessutom är många är fortfarande negativt inställda till att använda trä i fasader eftersom det tidskrävande underhållet avskräcker.
 |
| Bilden tillhör Svenskt Trä/David Valldeby |
När tiderna är oroliga vänder vi oss till det trygga
Men trä är inte bara i ropet i byggnader, överallt ser vi de naturnära materialen poppa upp, och för besökarna på årets möbelmässa var det svårt att undgå hur trä formligen dominerade möbel- och inrednings-scenen i år. Både de ljusa Skandinaviska träslagen men även de mörkare träslagen som valnöt.Att vi när tiderna är oroliga backar hem och väljer det trygga och bekanta är något vi sett i design- och inrednings-branchen genom historien och samma tendenser kan man se i modevärlden. “I oroliga tider har vi sett att vi väljer trygga, traditionella och lättkombinerade plagg” säger Moa Hartman, historisk kostymör, när jag frågar henne om detta är något hon märkt av i sitt arbete. Tidigare har vi sett att cederdofterna kommer starkt i parfymsortimentet under lågkonjuktur och att Ikeas värmeljusförsäljning skjuter i taket. Klädjätten H&M har nyligen investerat miljontals kronor i ett bolag som satsar på tillverkning av kläder i träfiber. Vi känner behov av att boa in oss, omgärda oss av trygga material som känns naturliga för oss. Och med klimathotet hängande över oss är det inte märkligt att trä är det material vi vänder oss till just nu.
Slutsatsen blir att det verkar vara en kombination av olika faktorer som alla på ett eller annat sätt utgår från det klimathot vi lever under som är drivkraften bakom de stora träbyggnationer som dyker upp runt omkring oss. Vi lever i en tid där vi prioriterar material som gör mindre klimatavtryck framför ekonomiska aspekter, och vi har tekniken. Det får kosta lite mer, det får eventuellt vara lite krångligare, för nu har vi ett behov av att boa in oss och backa hem till materialen som känns naturliga.
Och jag tänker på en mening som Mats sa under vårt samtal som jag tycker sammanfattar de slutsatser jag själv dragit efter att ha läst undersökningar och tittat på forskningsrapporter; “Betong och stål är inte folkets material, men alla har en relation till trä”.
- Moa Andersson, Studio Bovallstrand
Alla bilder tillhör Svenskt trä/David Valldeby, kontakta vid intresse av bilderna.
Undersökningen om byggprocessens klimatpåverkan hittar du här.
Linköping Universitets artikel om att vi mår bra av trä hittar du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar