tisdag 18 juni 2019

Gunnar Asplund berättar om elvägar, framtidens transportsätt.

“Det går inte! säger många. Men nu har jag hållit på med det här i 10 år och fått mätt och verifierat med en enorm mängd prov så det argumentet är överbevisat.” Ingenjören Gunnar Asplund har ägnat de senaste 10 åren åt att utveckla en teknik för elvägar. Målet är att en gång för alla sätta stopp för elbilarnas räckviddsångest, behovet av stora mängder batterier och att kunna få personbilar såväl som lastbilar att drivas på el från förnyelsebara källor. En idé som från början framstod som galenskap, men som idag ligger närmre i tiden än vad man kunnat ana.


Gunnar Asplund är en av Sveriges mest hyllade ingenjörer, han startade sin yrkesbana som utvecklare av mätmetoder på ABB:s högspänningslaboratorium i Ludvika och Gunnar som tidigt i sin karriär
bestämde sig för att byta jobb var tredje år har sedan dess haft många olika anställningar i olika länder. Men det är för sina sista 16 år på ABB som Gunnar blivit mest känd. Då var han utvecklingschef för högspänd likström och utvecklade tillsammans med sina kollegor tekniken HVDC Light, en elöverföringsteknik som innebar att likströmsöverföring kunde anslutas var som helst i elnätet och att lätta landkablar kan användas.
Tekniken blev ett genombrott som gjorde att Gunnar belönats med både Polhemspriset och IVAs guldmedalj.

Nu har Gunnar lämnat ABB och de senaste 10 åren har han arbetat med sitt eget företag Elways där han utvecklar sin idé om elvägar. Elways teknik går ut på att en elektrisk skena grävs ner i den befintliga vägen, en arm på bilens undersida hakar i skenan och batterierna i elbilen laddas när den kör. Armen lyfts lätt ur och i rälsen så att det inte ska vara några problem att svänga av eller köra om, och föraren ska på det stora hela inte märka något av varken skenan eller armen. De elektriska ledarna i skenan är nedfällda i vägen och varken fotgängare eller djur kan komma åt dem, så de utgör ingen risk för människor eller djur. I en artikel i Ingenjören från 2014 får vi följa med Gunnar och hans kollega när tekniken testas på en testbana utanför Stockholm. Redan då ansågs tekniken vara en möjlig väg att gå i framtiden, även om den hade fått en hel del ögonbryn att fara upp i pannan och Trafikverket att sucka djupt när Gunnar presenterade den fem år tidigare. I artikeln får vi läsa om hur Gunnar och hans kollega testkör en teknik som får armen att röra sig i sidled för att lätt och smidigt få kontakt med den nedgrävda elskenan i vägen. Ett test som slutar med en lättare rökutveckling, men som inte får Gunnar att tappa humöret utan att enkelt konstatera: “Det man inte har testat fungerar inte.

Nu har det gått 5 år sedan den där kvällen ute på testbanan några mil söder om Stockholm, och jag är nyfiken på vad som har hänt med Elways sedan dess. Så jag ringer upp Gunnar och det visar sig att Elways och Gunnar varit upptagna med ett projekt som avslutas i dagarna.
“2015 utlyste Trafikverket en innovationsupphandling för att bygga en elväg på allmän väg. 11 intresseanmälningar kom in, 4 gick vidare till att få göra konstruktion och 2 valdes ut för att bygga, Elways var en av dem som fick göra det. Vi byggde 2 kilometer elväg, och har testat den. Vi har kört i kommersiell drift med en lastbil som levererat post mellan Arlanda och Rosersbergs postterminal, och KTH har varit med och verifierat resultatet.
Projektet avslutas nu den 15 juni. Det har inte varit spikrakt men tillslut har vi fått det att fungera och det anses nu vara visat att tekniken fungerar.” Borta är dagarna när testtekniken började ryka och det bara var att kavla upp ärmarna och försöka igen, Gunnar och hans kollegor har hittat en teknik som fungerar.
På frågan om hur nästa steg ser ut svarar Gunnar att Trafikverket håller på och förbereder för att göra en större upphandling på en 30-40 kilometersväg. “Man kollar på vägsträckor och ska bjuda in till anbudsförfarandet, så det ligger några år fram i tiden.”
När jag frågar Gunnar vilket argument hans meningsmotståndare oftast använder sig av svarar han “Det går inte, säger många. Men nu har jag hållit på med det här i 10 år och fått mätt och verifierat med en enorm mängd prov så det argumentet är överbevisat. Det har inte varit jättelätt, men vi har genom hårt arbete lyckats lösa problemen som dyker upp.
Sedan var det här med hur det går på vintern om skenan i marken är täckt av is? “Det är inte optimalt, men om det är mycket bilar som körs så rensas skenan av tidigare bilar. Man kan också slå på värme i skenan så isen smälter.”

Tanken är att rälsen ska läggas ner i alla större vägar, ner till en viss storlek. “Det räcker fullständigt för att man ska slippa räckviddsångesten, du åker bara några mil sedan kan du ladda bilen.” Kostnaden för att lägga ner rälsen i befintliga vägar i Sverige beräknas att vara cirka 80 miljarder, men Gunnar påpekar att man kan börja i mycket mindre skala och ändå få ganska bra täckning.
“Allt är inte fullständigt löst, men vi tycker att vi visat att det är möjligt, kostnaderna är korrekta men delar i tekniken kan göras på ett bättre sätt.” säger Gunnar som påpekar att det här innebär att man ska kunna plocka bort ⅔ av alla batterier som behövs för elbilar, och spara in 10 tusen miljarder på batterikostnader i världen under de närmsta 20 åren och dra ner koldioxidutsläppen med 20%.
“Man minskar användandet av batterier där tillverkningen inte är särskilt miljövänlig, och använder sig av en teknik som innefattar “vanliga” material. Batterierna är idag ett problem, stora batterier gör folk tveksamma” säger Gunnar. Tung trafik kan idag inte använda sig av batterier eftersom batterierna blir så tunga att det inte finns möjlighet att ta med någon last, ett problem som batteriladdande vägar
skulle lösa.

Idag är Gunnar 73 år, men har inga planer på att sakta ner sin arbetstakt. Han bor tillsammans med sin fru Barbro i en lägenhet i Solna och spenderar somrarna i sitt sommarhus här i Bovallstrand. Den 8:de Juli kommer han till oss på Studio Bovallstrand och berättar mer om Elways och sitt arbete. Han kommer berätta hur hans uppfinning med HVDC Light hänger ihop med elvägarna. “Jag kommer prata om Elways och om mitt tidigare jobb på ABB, den tekniken är väldigt bra för att överföra el långa sträckor eftersom problemet är; där energin finns, finns inte människorna. Det är en förutsättning för att det ska vara någon poäng med elvägar, att elen kommer från förnyelsebara källor, annars är det inte så stor poäng.”




Anmälan till info@studiobovalls.com Obs! Begränsat till 30 personer.
Kostnad: Lunch 150:- och 2 st träd per person (40:-) som oavkortat går till Vi-skogen för plantering av träd i östra Afrika. Vi tar emot Swish 1234195210 eller kontanter
Varmt välkomna till Studio Bovallstrand!

- Moa Andersson, Studio Bovallstrand. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vernissage: Wallery Gallery & Bovalls Dörrbyggeri

Hantverksskicklighet från västkusten möter street art i nytänkande konstprojekt. Den 11 september slås portarna upp för ett spänn...