Pelagiska - om att kämpa mot 192 badkar med plast om dagen.

När jag får tag på Emil över telefon har de precis lagt till på utsidan av Jakobsö. Det är en av Junis varmaste dagar och de ska just ta lunch med dopp i havet. För Emil och Thomas på Pelagiska är den här typen av lunchpaus vardag. De spenderar varje arbetsdag med att städa stränderna längst med Tanumskusten och Väderöarna rena från plast och skräp. 

Städar året runt

Det var när Emil Olofsson började jobba som naturvårdare för Västkuststiftelsen han fick upp ögonen för problemet med plast i havet. Som en del i arbetsuppgifterna ingick strandstädning, och det var där tanken om att kunna göra det på heltid uppkom.
“Att städa kändes som det mest meningsfulla vi har gjort. Det är ett skönt jobb att känna att man inte bara förbrukar, utan även tar hand om. När det kom en upphandling så sökte vi och vann.” Så investerade de i en båt, och Pelagiska var ett faktum. Tillsammans med sin kompanjon Tomas Eriksson har Emil nu arbetat heltid med strandstädning i tre år.
“Det känns extremt meningsfullt, man tvekar inte någon gång”
De spenderar sina arbetsdagar med att plocka skräp, inventera stränder och hämta upp andras ihopplockade sopsäckar runt om i Tanums kommun. Vanligtvis har de med sig mellan 5-7 andra entreprenörer som hjälper till att städa.

“I början blev man sänkt men nu blir vi glada, för hittar vi plast så kan vi ju ta hand om den. Finfördelas den i havet är det svårare.” Emil Olofsson, Pelagiska

192 badkar med plast sköljs in över Bohuslän varje dag

Att jobbet de gör behövs finns det ingen tvekan om. “Det kommer in 8 badkar med skräp i timmen vid Bohuskusten” berättar Emil och förklarar att det är de fyra strömmarna Norska kustströmmen, Altlantströmmen, Jutska strömmen och Baltiska ytströmmen som för allt plastskräp in mot Bohusläns kust, där Tanum är extra drabbat.

“Allt skräp i hela Europa kommer till Bohuslän, vi är Europas tipp. Det är mycket värre än man kan föreställa sig. Vi kan städa en strand och komma tillbaka dagen efter och det är lika fullt med skräp igen.”

“I början blev man sänkt men nu blir vi glada, för hittar vi plast så kan vi ju ta hand om den. Finfördelas den i havet är det svårare. Vår skärgård fångar upp plast som nästan är omöjlig att fånga upp om den driver i havet.” säger Emil och berättar att de plockat upp drygt 80 ton plats från kusten längst med Tanum och Väderöarna.

Varje år produceras 300 miljoner ton plast och ungefär 8 miljoner av dem hamnar i havet. Just nu beräknas 150 miljoner ton plast flyta runt i haven, en siffra som ökar för varje dag. Om ingenting förändras kommer vi enligt Naturskyddsföreningen ha lika mycket plast som fisk i havet år 2050. Effekten av plasten i haven har bara just börjat visa sig; när man undersökt stormfåglar i Nordsjön hittades enligt Natruvårdsverket plastbitar i 94% av de undersökta fåglarna.

Den plastpellets som tappades ut i havet utanför Danmarks
kust i februari har nu börjat blåsa iland längst med kusten
i Bohuslän. Bild: Pelagiska

Plast från februari och städskuld från 60-talet

“Vi delar in skräpet i två kategoreier; det som kommer in dagligen, och det vi kallar städskuld. Där jag står just nu finns en liten 30 meter bred strand och bara här har vi samlat ihop 610 sopsäckar, närmare 8 ton. När vi kom hit första gången så tänkte vi att här var det inte så mycket att göra, men så hittade vi tampar och började dra i dem. Och tillslut hittade vi skräp från 60 talet. Börjar man dra i skräp så märker man att hela stranden har plast under sanden. Det är städskulden och det är mest tidskrävande, man måste sitta och gräva och dra och sortera”

En plastbit som hamnar i havet går sönder i mindre och mindre delar och snart är den finfördelad till mikroplast. Den mesta mikroplast är såldes inte tillverkad, utan tillkommer helt enkelt när vanlig plast går sönder. Men det finns undantag. I sommar har Pelagiska fullt upp med den platspellets som nyligen flutit i land från Danmark.

Det var i Februari i år som ett fraktfartyg tappade ut en container med ett antal miljarder råpellets utanför kusten i Danmark, varav det mesta sköljts upp på stränder i Norge men även bohuslän och väderöarna har fått sin beskärda del.
“Ingen ville ta ansvar när det kom, vi har försökt driva det, det är så utspritt så det är omöjligt att städa. Det mest sorgliga i det är att råpellets är en plast som inte ens blivit en produkt ännu, den hann inte ens bli en produkt innan den hamnade i havet.”
Att städa upp den millimeterstora pelletsen är ett tidskrävande och pilligt arbete.

 

Skräp på Hornö. Bild: Pelagiska

Var kommer plasten ifrån?

"Delvis är det kastat i havet, medvetet slängt. Det är ren dumhet och slarv” säger Emil och berättar att även om fiskeindustrin är den stora boven hittar de mycket från jakt på land,

“Hagelpatroner har förladdningar där det sitter fast en plasthylsa och när man skjuter så åker den iväg flera meter och hamnar i bäckar som sedan leder dem ut i havet. Vi hittar sådana och hundratals Tops, Tampax och biofilter från reningsverk på en meter".

Det de inte hittar så mycket av är engångsprodukter, vilket inte beror på att de inte hamnar i havet. Engångsartiklarna är ofta gjorda av så dålig kvalitet att den finfördelas till microplast innan de hinner städas upp. Fiskeindustrin använder sig att plast med högre kvalitet, och därför kan man hitta skräp ända från 60-talet.

Tomas Eriksson och Emil Olofsson, Pelagiska

Hur kan jag hjälpa till?

“Först och främst: Sluta köpa förpackningar med plast. Engångsartiklar överhuvudtaget. Tänk efter när du köper. Det finns tops i trä och bomull. Man kan också säga till i affären när varor är onödigt förpackade i plast och undvika köpa det. Men det stora problemet är att plast är så billigt.” Säger Emil och uppmanar oss att tänka efter om man verkligen behöver de grejer man köper, och om man kan välja produkter som inte är packade i plast.

“Strandstädarkartan som Västkuststiftelsen har startat är väldigt viktig för oss, vi använder den när vi märker ut var vi städat. Om man som privatperson städar en strand kan man gå in på appen och sätter en gps-punkt så åker vi och hämtar säckarna.” säger Emil och berättar att en del av arbetet går ut på att åka runt och hämta in säckar med skräp som privatpersoner märkt ut i appen. “Det är viktigt att det är många frivilliga, vi klarar bara en bråkdel. Det finns 300 öar i Tanum och lika många vid Väderöarna”. Även kommunen har ett arbetslag som städar, vars säckar Pelagiska sedan hämtar upp och tar hand om.

Pelagisk: En organism som lever i öppna havet, fritt från kustvatten och bottenskikt. En pelagisk organism följer mer eller mindre passivt med dit strömmarna för den.

Osäkerheten är det svåra

Trots att man skulle tro att det är känslan av att aldrig bli färdig, aldrig gå i mål med sitt arbete, som skulle vara det som tär hårdast på Emil och Tomas är det snarare osäkerheten kring finansieringen som är det jobbigaste.
“Varje år måste man hoppas att det kommer nya pengar, men man vet inte. Vi investerar stora pengar i båt och utrustning, så osäkerheten där är det jobbigaste.”

“Vi försöker informera och lägga ut saker på nätet, då frågar folk ofta om de kan hjälpa till. Vill man hjälpa till är det lättaste är att ladda ner Strandstädarappen. Så markerar man ut det man samlat ihop så kommer vi och hämtar det. Det är ju en väldigt corona-vänlig aktivitet att samla skräp och det är ju rätt kul; det är vackert, man blir medveten om problemet och man får en större insikt om vad man inte bör köpa.”

Vår dörrfabrik ligger placerad med havet som utsikt, och med skogen som bakgård i det lilla samhället Bovallstrand i Bohuslän, och vi har fått bevittna det Emil beskriver från första parkett.

Som företagare kände vi tidigt att vi bär vi ett stort ansvar för vilka spår våra produkter och tillverkning lämnar efter sig, och vi på Bovalls Dörrbyggeri har sedan många år tillbaka bestämt oss att bygga våra dörrar i uteslutande certifierat trä och bygga dörrar som håller.

Som ett led i vårt miljöarbete startade vi Studio Bovallstrand där vi samlat ett närverk av människor och företag som arbetar med miljö, hållbarhet och design. Vi skriver dessutom artiklar där vi intervjuar personer med stort miljöengagemang, för när man lyssnar till engagemanget hos eldsjälar som Emil och Tomas blir man övertygad om att kraften och kapaciteten att vända miljöutvecklingen till det positiva finns hos människan. Och det vill vi gärna vara med och sprida vidare. 

Ladda ner apparna och hjälp till!
Strandstädaraappen - här kan du markera dina egna strandstädarinsatser.
Milkywire - här kan du vara med och crowdfunda Pelagiskas verksamhet.

- Moa Andersson, Studio Bovallstrand