TMF är branschorganisationen för trä- och möbelindustrin som har tagit Agenda 2030 och omsatt den till konkreta mål. Jag tog mig ett samtal med Robin Ljungar, Hållbarhetschef på TMF för att ta tempen på branschen och se hur miljöarbetet går framåt.
När jag får tag i Robin har han just fått en lucka i schemat efter en inställd resa till Bryssel. I Robins arbete som ansvarig för miljö- och hållbarhetsfrågor hos TMF handlar mycket om att vara ute och prata med människor, beslutsfattare och näringsidkare och han är ständigt i farten. Han beskriver sitt arbete som att vara snöplogen som kör framför och gör det lättare och mer attraktivt för medlemsföretagen att arbeta med miljömål. Och intresset är stort, de senaste åren har företag och privatpersoner fått upp ögonen för vad som behövs göras för att vi ska kunna ha kvar vår planet i ett intakt skick. “Hållbarhet har vuxit fram som en viktig konkurrensfördel, man vill visa hur bra och framgångsrik man är inom området” säger Robin.
Under TMF´s vingar finns alla typer av företag som på något vis förädlar trä, det rör sig om allt från börsnoterade bolag till småföretag, och snittstorleken är företag med 18-20 anställda. Trä är en dominerande råvara i branschen och mycket av TMF:s hållbarhetsabete rör just skog, trä och förädlingen därav.
Under möbelmässan i år gick TMF ut hårt med att lansera sitt arbete kring Agenda 2030 och de nya miljömål de satt upp utifrån det. Man har gått igenom alla de 17 målen och 169 undermålen, vilket var ett omfattande arbete. Sedan har man identifierat de 11 mål där TMF och branschen kan vara med och bidra. “Före 2015 då agendan kom funderade vi på vad vi skulle hänga upp vårt arbete på. Vi tänkte att det är viktigt att värna skogen - men det var saker utan sammanhang. Men när agendan kom tog den ett helhetsgrepp över alla områden. Alla målen i Agenda 2030 beskriver tillsammans den totala verkligheten. Därmed inte sagt att varenda snickeri måste satsa på alla, man får välja själv vilka mål som passar ens egen verksamhet bäst”.
De 11 utvalda målen. Bild lånad från tmf.se |
Sverige är en tränation där vi sedan lång tid har en bra skogsvård. I början av 1900-talet insåg man att skogsbruket måste regleras för att undvika avskogning och trygga framtida virkesförsörjning varför man införde en skogsvårdslag som föreskrev att man var tvungen att anlägga ny skog efter avverkning. Idag återplanterar man 2-3 träd för varje som avverkas och vi har en kraftig nettotillväxt av virkesförråden i svenska skogar. I andra länder, till exempel i Storbritannien, där man redan under 1300-talet hade avverkat en majoritet av sin skog, är situationen betydligt tuffare.
“Självklart innebär återplanteringen även andra frågor, bland annat hur vi behåller biologisk mångfald och på vilket sätt vi ska återplantera. Men på det stora hela är träbranschen framåt inom miljöarbetet.” säger Robin.
Inom möbelindustin har vi till stor del kvar tillverkningen i Sverige, och det beror i stor utsträckning på att den offentliga upphandlingen har kunnat ställa krav och varit beredda att betala för kvalitetsmöbler för det offentliga rummet.
Tillverkningen av hemmöbel i Sverige är däremot nästan helt utkonkurrerad och produktionen ligger ofta i lågkostnadsländer eftersom priset väger tungt för privatpersonen.
The chair of attention, TMF |
På frågan om inom vilket område den största utmaningen ligger svarar Robin: “Kemikalier, där kan vi bli bättre. Globalt produceras årligen över 400 miljoner ton kemikalier fördelat på över 140 000 ämnen. Vi har väldigt liten kunskap om vad det gör med oss när de hamnar i naturen.”
“Dessutom har vi en avfallsproblematik där närmare 6 miljoner ton avfall produceras varje dygn. Ett otroligt slöseri på råvaror. Vi vill jobba för cirkuläritet! Vi har en tacksam råvara då vi använder trä, den är ju cirkulär i sig – om den tas från hållbart skogsbruk och återanvänds.”
Just det här med cirkuläritet är något som Robin återkommer till många gånger under vårt samtal. Cirkuläritet innebär att företagen redan på ritborden designar sina möbler för att de ska återbrukas många gånger.
“Att man tänker möbeln som ett legohus, möblerna är uppbyggda av olika legoklossar och när möbeln är färdiganvänd kan den lämnas tillbaka - klossarna tas isär och byggas om till ett annat legohus”.
Tanken är alltså inte att man ska mala ner möblerna och göra spånskivor, utan bygga om komponeterna som de är. Det innebär att ta steget från återvinning till återverkning.
“Kundsidan efterfrågar den här typen av produkter och en annan typ av ägande. Istället för att sälja en stol så skulle man kunna sälja möjligheten att sitta. De som jobbat mest med cirkuläritet är nog möbelindustrin, där har man redan lyft fram ett antal produkter.”
Jag frågar Robin om den typen av ägande inte går stick i stäv med dagens konsumtion där man ofta konsumerar för att skapa eller förhöja sin image, men Robin ser inget motsatsförhållande i det. “Det finns kunder som inte alls är intresserade av att äga en lampa, men väldigt intresserade av att få ljus." Att vara ett hållbart företag blir mer och mer den typ av image man vill representera, och då går den här lösningen hand i hand. “Den riktiga slagkraften kommer när vi kan få återtillverkning i industriell skala, när det inte bara är enstaka produkter som hantverksmässigt renoveras och återanvänds.“ Vi står just nu inför en lagstiftning som ska förbjuda förbränning av sorterat avfall, och då måste vi hitta på ett sätt att återanvända avfallet istället och återtillverkning är ett av de hetaste alternativen.
“Dessutom har vi en avfallsproblematik där närmare 6 miljoner ton avfall produceras varje dygn. Ett otroligt slöseri på råvaror. Vi vill jobba för cirkuläritet! Vi har en tacksam råvara då vi använder trä, den är ju cirkulär i sig – om den tas från hållbart skogsbruk och återanvänds.”
Just det här med cirkuläritet är något som Robin återkommer till många gånger under vårt samtal. Cirkuläritet innebär att företagen redan på ritborden designar sina möbler för att de ska återbrukas många gånger.
“Att man tänker möbeln som ett legohus, möblerna är uppbyggda av olika legoklossar och när möbeln är färdiganvänd kan den lämnas tillbaka - klossarna tas isär och byggas om till ett annat legohus”.
Tanken är alltså inte att man ska mala ner möblerna och göra spånskivor, utan bygga om komponeterna som de är. Det innebär att ta steget från återvinning till återverkning.
“Kundsidan efterfrågar den här typen av produkter och en annan typ av ägande. Istället för att sälja en stol så skulle man kunna sälja möjligheten att sitta. De som jobbat mest med cirkuläritet är nog möbelindustrin, där har man redan lyft fram ett antal produkter.”
Jag frågar Robin om den typen av ägande inte går stick i stäv med dagens konsumtion där man ofta konsumerar för att skapa eller förhöja sin image, men Robin ser inget motsatsförhållande i det. “Det finns kunder som inte alls är intresserade av att äga en lampa, men väldigt intresserade av att få ljus." Att vara ett hållbart företag blir mer och mer den typ av image man vill representera, och då går den här lösningen hand i hand. “Den riktiga slagkraften kommer när vi kan få återtillverkning i industriell skala, när det inte bara är enstaka produkter som hantverksmässigt renoveras och återanvänds.“ Vi står just nu inför en lagstiftning som ska förbjuda förbränning av sorterat avfall, och då måste vi hitta på ett sätt att återanvända avfallet istället och återtillverkning är ett av de hetaste alternativen.
Robin Ljungar, Hållbarhetschef TMF |
Riksdagen har i energiöverenskommelsen från 2016 bestämt att Sverige ska vara koldioxidneutrala 2045. Detta är ett jätteåtagande som kommer kräva enorma förändringar i våra produktions- och konsumtionsmönster. TMF har uttalat en vision att 2045 ska vi vara 100% cirkulära, giftfria och nyttja 100% förnyelsebar energi. "Det finns andra länder som har betydligt brantare uppförsbacke att nå fram än vad vi har, om det är någon som ska klara detta så är det Sverige. Men vi är ju inte en ensam oas utan del av en union och ett världssamfund.”
Det låter som en stor uppgift att ta sig an, och jag frågar Robin hur det går och om intresset finns. “Jag håller mycket föreläsningar och man ser på publiken när de är intresserade, eller när de börjar titta ut genom fönstret eller fipplar med telefonen. Påfallande ofta sitter folk raka i ryggen och har mycket ögonkontakt när jag kommer in på att prata om lösningar. Det finns ett genuint intresse att vara med att bidra och komma fram till lösningar. Utmaningen ligger i att koppla samman hållbarhet och affärsutveckling.” Säger Robin som gillar möjligheten till att vara med och skapa förändring. “Läget är allvarligt, vi har bråttom med vissa saker. Det är viktigt med kunskap om hur illa det är i vår natur. Men dörren är inte stängd. Gör vi rätt saker de närmsta 10-20 åren har vi möjlighet att göra något åt det. Det finns en teoretisk möjlighet att uppfylla målen i Agenda 2030. Men det kommer krävas hårt jobb.”
När vi lägger på luren återgår Robin till sitt arbete som snöplog och opinionsbildare, och jag tar mig en kaffe i solen mot husväggen utanför Studio Bovallstrand. Jag kisar bort mot fabriken och Bovalls Dörrbyggeri där vi har haft hållbarhet och miljöansvar som grundstenar i vår verksamhet i flera år. Och jag tänker att om vi har klarat av att få affärsverksamhet och miljöansvar att gå hand i hand de senaste tio åren så är det nu, 2019, hög tid för fler företag att hoppa på tåget.
Sedan tar jag en mun kaffe och blundar mot solen. Våren har kommit ovanligt tidigt i år.
Moa Andersson - Studio Bovallstrand
Det låter som en stor uppgift att ta sig an, och jag frågar Robin hur det går och om intresset finns. “Jag håller mycket föreläsningar och man ser på publiken när de är intresserade, eller när de börjar titta ut genom fönstret eller fipplar med telefonen. Påfallande ofta sitter folk raka i ryggen och har mycket ögonkontakt när jag kommer in på att prata om lösningar. Det finns ett genuint intresse att vara med att bidra och komma fram till lösningar. Utmaningen ligger i att koppla samman hållbarhet och affärsutveckling.” Säger Robin som gillar möjligheten till att vara med och skapa förändring. “Läget är allvarligt, vi har bråttom med vissa saker. Det är viktigt med kunskap om hur illa det är i vår natur. Men dörren är inte stängd. Gör vi rätt saker de närmsta 10-20 åren har vi möjlighet att göra något åt det. Det finns en teoretisk möjlighet att uppfylla målen i Agenda 2030. Men det kommer krävas hårt jobb.”
När vi lägger på luren återgår Robin till sitt arbete som snöplog och opinionsbildare, och jag tar mig en kaffe i solen mot husväggen utanför Studio Bovallstrand. Jag kisar bort mot fabriken och Bovalls Dörrbyggeri där vi har haft hållbarhet och miljöansvar som grundstenar i vår verksamhet i flera år. Och jag tänker att om vi har klarat av att få affärsverksamhet och miljöansvar att gå hand i hand de senaste tio åren så är det nu, 2019, hög tid för fler företag att hoppa på tåget.
Sedan tar jag en mun kaffe och blundar mot solen. Våren har kommit ovanligt tidigt i år.
Moa Andersson - Studio Bovallstrand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar