måndag 11 februari 2019

Moringa - Trädet som kan rena vatten.

Vi är vana vid stora ord, mirakel, sensationer och click-baits dyker upp så fort vi öppnar en webb-läsare. Så när jag först läste om "Mirakel-trädet som sägs bota upp mot 300 åkommor" tog jag rubrikerna med en nypa salt. Men, några artiklar senare och jag började fundera; finns det någonting det här trädet inte kan göra? Och varför har vi inte alla varsitt mirakel-träd på tomten?

Veckans blogginlägg handlar om trädet som används till medicin, innehåller mer C-vitamin än apelsiner, används för att bekämpa undernäring och som kan rena vatten. 


Moringaträden hör till ett släkte av tvåhjärtbladiga växter och ingår i familjen Moringaceae, det kan stå emot torka och det växer fort - upp till 2 meter per år. Att trädet växer snabbt gör det användbart till många områden. En nyplanterad häck av Moringaträd kan inom 3-4 månader fungera som boskapsinhängnad, och man behöver inte vänta länge efter plantering innan man kan skörda av sitt träd.
I princip hela trädet är ätbart och är fullsmäckat med vitaminer. Blad och blommor kan ätas som de är och fröna kan rostas och användas som krydda och smaksättare. Dessutom har trädet läkande egenskaper och det används i läkemedel mot bland annat hudsjukdomar och matsmältningsproblem.

Bilden är lånad av moringatrees.org

Moringaträdet växer bland annat i Indien, där det kallas just "mirakelträdet", och delar av Afrika där det kallas "trädet som aldrig dör" efter sin förmåga att stå emot torka. Dess många fördelar har varit kända i århundraden för befolkningen i trädets utbredningsområde, men det är först på senare tid som västvärlden fått upp ögonen för trädet. Numera finns Moringa-pulver att köpa som tillskott i varje välsorterad hälsokosthandel.

Trädets snabba växtsätt, förmåga att stå emot torka och rika vitaminhalt gör att det används för att bekämpa svält och undernäring. I Barnfondens gåvoshop finns Moringaträd att köpa till familjer i utsatta områden, och enligt sidan innehåller Moringaträdets blad sju gånger så mycket C-vitamin som apelsiner, fyra gånger så mycket A-vitamin som morötter, fyra gånger så mycket kalcium som mjöl, tre gånger så mycket kalium som banans och dubbelt så mycket protein som yoghurt.

Som om inte dessa positiva egenskaper vore nog kan trädets frön faktiskt rena vatten. Enligt studier på Uppsala Univerisetet innehåller fröna på trädet Moringa Olefiera ett protein som får orenheter att klumpa ihop sig. Enkelt uttryckt; om man blandar krossade Moringafrön i förorenat vatten binder proteinet föroreningarna i klumpar som sedan kan rensas bort från vattnet. Vattnet kan bli 90-99% renat med hjälp av den här metoden, ska man dricka det bör man även koka det först.
I studien som gjordes på Uppsala Universitet jämförde man Moringaträds olika egenskaper och hur mängden fröextrakt ska anpassas för att kunna få fram renast möjliga vatten.
Senare studier har också visat att fröna kan användas för att separera olika material, inte bara föroreningar från vatten. Det är något man skulle kunna använda sig av i tillexempel gruvindustrin.

Drömmen om ett eget Moringaträd på tomten vars blad jag kan plocka och lägga i salladen, och vars frön jag kan krossa och använda istället för det kemiska flockningsmedel jag häller ner i husets mini-reningsverk för att hålla avloppet igång, får nog hålla sig till att vara just en dröm. Trädet behöver ett betydligt varmare klimat än vad vi i Norden kan erbjuda och de här ljusfattiga februari-dagarna är för mycket att hantera till och med för ett mirakel-träd. Men med Alla Hjärtans dag på intåg, och med Barnfondens erbjudande om att köpa ett Moringaträd till en familj som verkligen behöver det, så vet jag exakt vad min sambo har att vänta sig i gåva på torsdag; Ett Moringaträd - på någon annans tomt.




Här kan du läsa mer om Moringa träd
Här kan du köpa Moringa träd till förmån för Barnfonden
Här kan du läsa mer om Uppsala Universitets studie

- Moa Andersson, Studio Bovallstrand

onsdag 30 januari 2019

LevasFlor - om vikten av att konsumera på schyssta villkor.

När Ulf Johansson, delägare i LevasFlor, svarar i telefon sitter han i Göteborgs skärgård och tittar ut över snön som vräker ner utanför fönstret. Det är i slutet på januari och årets första rejäla snöfall är här. “Det är inte så fluffigt här i Göteborg, det är alldeles för blött” konstaterar Ulf och vi pratar en stund om skillnaderna i temperatur mellan de två svenska orterna där vi befinner oss. En stund senare när jag ringer upp LevasFlors Vd Nils von Sydow som befinner sig vid sågverket i Moçambique, fem timmars bilfärd från landets tredje största stad Beira, berättar han att det regnat under natten och att vattnet nådde upp till vindrutan på Jeepen när han körde till jobbet på morgonen. För säkerhets skull har han en snorkel fastmonterad på taket på sin bil - i den händelse att han skulle fastna under vattnet på väg till jobbet.
I varsin ände av världen jobbar Nils och Ulf för att få en småskalig skogsindustri i Moçambique att fungera, och för att få oss i väst att få upp ögonen för hur vår konsumtion kan hjälpa eller stjälpa. 

I Sofalaprovinsen i hjärtat av Moçambique ligger sedan 14 år tillbaka LevasFlor med sitt sågverk och sina 50 000 hektar FSC-märkt skog. LevasFlor startade 2005 av Västerås stift och fokus ligger på att vårda, avverka och återplantera skogen på ett hållbart sätt, både för miljön och för människorna i området. Avverkningen sker i långsam takt genom att man väljer ut de träd som ska avverkas och låter de som inte är färdigvuxna stå kvar så att djurliv och natur påverkas så lite som möjligt.
När träden har avverkas torkas de och förädlas. 2018 var LevasFlors största export järnvägsslipers, men de tillverkar allt från hus till skärbrädor, samtidigt som de exporterar trä som råmaterial.
Under tio års tid drev Västerås stift projektet med förlust, och sålde det sedan till svenska privatpersoner som tyckte att projektet var alldeles för viktigt för att dö ut. En av dessa var Ulf som idag äger 20% av LevasFlor.
I och med de nya ägarna kom även tanken på att göra vinst och 2018 var det första året då sågverkets siffror landade på plus. “De nya ägarna investerade i nya maskiner och jobbade hårt med att knyta kontakter med köpare i Europa.” berättar Nils.

Nhamaze Luis Zaina borrar i ett Umbilaträd, även kallat "blood wood" på grund av sin röda sav,
för att se hur gammalt trädet är och om det är friskt i mitten.
 Fotograf: Hugo Drakeskär

En FSC-märkning innebär inte bara att företaget tar ansvar för miljön, utan även att de anställda och omkringliggande område ska gynnas både socialt och ekonomiskt.
“När vi köpte LevasFlor av kyrkan lovade vi dem att leva upp till de etiska och moraliska värden som projektet startades med” säger Ulf “Vi är ett aktiebolag och vi ska vara lönsamma, men vi vill visa att det finns en rimlig chans att de människor som bor i den här regionen kan få ett bättre ekonomiskt välstånd baserat på schyssta villkor. Det är en traumatiserad del av världen som har en bra chans att komma tillbaka.”
De flesta medarbetarna kommer från omkingliggande byar, Beira eller Zimbabwe. Att ta sig till arbetet med dåliga kommunikationer och vägar som blir bortspolade är en utmaning för medarbetarna, och för att underlätta har man därför byggt upp möjligheter att bo i samband med sågverket.
Man jobbar 2-skift och på de lediga dagarna åker de flesta hem. I byn som vuxit upp runt sågverket finns ett gemensamhetshus med bio, tv och möjlighet att hyra filmer. Det finns en doktor och medicinklinik som tar hand om akuta skador, en välanvänd kyrka där man träffas om kvällarna och musicerar tillsammans och en skola där alla anställda får lära sig läsa och skriva - något som ingår när man får anställning hos LevasFlor. “Alla fastställda har fått lära sig läsa och skriva, om de vill gå vidare och läsa till exempel agronomi hjälper vi till.” berättar Ulf. “Ambitionen är inte att starta en by, utan en schysst verksamhet där vi behandlar våra medarbetare med värdighet. Man får lägga så mycket tid på att pendla och det är ett stort projekt att ta sig till jobbet, det vill vi undvika”.

Domingos (närmast i bild) och hans kompisar lär sig att läsa och skriva medan föräldrarna arbetar på LevasFlor. Fotograf: Hugo Drakeskär

Den största utmaningen för Levasflor har varit att få köparna att förstå att det man producerar är en unik produkt.
“När man kommer med berättelsen om LevasFlor tycker alla arkitekter som arbetar med trä att det är en bra sak, men sedan är de konservativa när det kommer till att välja nya produkter. Trots att vi har FSC och Världsnaturfonden i ryggen blir vi misstänkliggjorda. Alla tror på verksamheten - men när det kommer till att köpa så väljer man det man alltid valt.” berättar Ulf som tycker att det tagit längre tid att nå marknaden än vad han trodde. Att driva ett FSC-certifierat skogsbruk kostar, och naturligtvis ligger priserna högre än icke-certifierad skog, men priserna är inte väsenskilda. Enligt Ulf är det inte av sparkrav och strama budgetar som branschen inte vågat satsa på FSC-märkt skog, utan för att det är nya produkter med okända namn. “Våra produkter får högsta betyg i alla tester, och vi har ingenting att skämmas för i produktionen. Skulle Janne Josefsson komma och sätta foten i dörren har vi ingenting att oroa oss för. Och då blir det naturligtvis frustrerande när arkitekterna är tveksamma”.

“I Moçambique är vi ensamma om att ha FSC-certifiering, det finns en debatt om att skogsbruket måste bli hållbart med det är långt bort” säger Nils. Träd är en stor valuta i landet och skogen LevasFlor äger måste skyddas mot tjuvjakt av anställda rangers som patrullerar skogen dag som natt. Tjuvjägarna kommer med lastbilar med stora flak och motorsågar, de sågar ner träden och försvinner lika snabbt igen. 

Fotograf: Hugo Drakeskär
I byn har både en livsmedelsbutik och frisör öppnats av lokala entreprenörer. Fotograf: Hugo Drakeskär

Nils har jobbat inom träindustrin tidigare och blev ombedd att ta över 2015 när den förra VD´n slutade. Utmaningen är den största orsaken till att han tackade ja till tjänsten. “Ingen dag är den andra lik, jag möter nya utmaningar varje dag: Vägen till jobbet kan spolas bort, vi kan bli förbjudna att hugga träd i ett halvår, internet kan lägga av och elen försvinna. Det är bara att böja ner huvudet och kämpa sig igenom. Men det är också det som gör det intressant; att det går bra tills nästa krasch kommer.”

Skogen LevasFlor odlar ligger vägg i vägg med Nationalparken Gorongosa, vilken på 60-talet beskrevs som “Platsen där Noak parkerade sin ark” och var, som uttrycket beskriver, full av vilda djur. Men under inbördeskriget i Moçambique tog djurlivet i nationalparken stor skada. Den fattiga befolkningen var tvugna att jaga djuren för att få föda, strider utkämpades i parken och tjuvjägare såg en möjlighet att tjäna pengar på de många elefanternas betar. Efter kriget fanns bara en bråkdel av djurlivet kvar, och stor möda har lagts ner på att återbygga parken och dess unika ekosystem.
“Vår skog är full av vilda djur, vissa dagar ägnar vi åt att sätta GPS-halsband på leoparder.” berättar Nils.

De rangers som patrullerar skogen är helt obeväpnade, och de jagar inte djuren som lever i skogen, inte ens när djuren gör skogen skada. LevasFlor planterar årligen drygt 10 000 nya plantor, något som Babianerna älskar. “Jag brukar säga att våra träd är den dyraste Babianmaten i världen, och visst hade det varit lättare att liminera antalet vilda djur, men det är inte så vi jobbar. Vi bara fortsätter att plantera fler plantor istället” berättar Ulf.
“Vi skyddar Babianerna mot tjuvjakt och så gott vi kan håller vi dem borta från plantorna med olika trick” fyller Nils i “I år gör vi staket av snören runt plantorna vilket verkar få dem att tro att det rör sig om farliga snaror. Det funkar än så länge, men de är smarta och lär sig snabbt. Varje år får vi prova något nytt.” 

LevasFlors VD Nils von Sydow

Även om branschen är långsam i sin förändring och stegen framåt ibland känns små är både Nils och Ulf hoppfulla inför framtiden och det spår de lämnar efter sig med sitt arbete; “Jag hoppas att vi inspirerar andra i Moçambique” säger Nils “att vi kan visa certifiering kostar mycket men att det lönar sig, och att det måste ske. Vi har 50 000 hektar som vi skyddar, om allt utom vår skog försvinner har vi inte vunnit så mycket. I slutändan handlar allt om pengar, om vi kan visa att vi kan sälja och tjäna pengar på annat än det olagliga träet som avverkas så kommer folk få upp ögonen för att göra skogsindustrin hållbar.”
“Den yngre generationen är genuint intresserad av hållbara produkter.” säger Ulf “Vi i väst måste köpa produkter på kommersiellt schyssta villkor. Råvarorna finns i Afrika, men fattigdomen är enorm. Vi måste se till att människor får en chans att börja hjälpa sig själva och hela tiden bygga för en bättre framtid.” Ulf hoppas att företag och människor här i väst ska börja se vikten av att konsumera rätt; att välja en produkt med rätt certifiering får värdefulla konsekvenser, både för miljö och människor.

När jag avslutar de bägge samtalen återgår Nils till sitt arbete med att dra loss en traktor som kört fast i leran efter nattens regn, medan jag och Ulf ger oss ut och skottar snö med olika densitet på varsitt håll i landet. Och jag tänker på vilka enorma eldsjälar det finns runt omkring oss, hur viktigt den enskilda människans arbete är och att förändringar kommer genom livslångt arbete, fokus och jävlaranamma - och vårt eget fokus här på Studio Bovallstrand känns plötsligt ännu mer värdefullt och rätt.

Moa Andersson - Studio Bovallstrand

Fotograf: Hugo Drakeskär

måndag 21 januari 2019

Flera anledningar att känna optimism inför 2019

Den tredje måndagen i januari är utnämnd till årets deppigaste dag; en måndag mitt i den mörkaste och kallaste perioden, innan lön och just efter att vi förköpt oss på både julklappar och nyårsbubbel. Så vad behöver vi en dag som denna? Framtidshopp! När vi läste World Economic forums lista "10 reasons to be optimistic in 2019" kände vi just hopp, och att vi gott kunde passa på att komplettera listan med ytterligare några punkter själva. 



WE-forums lista innehåller tio punkter med positiva nyheter. Tillexempel skriver WE-forum att det finns nytt hopp för haven. Efter forskningsrapporterna som visar att om ingenting förändras kommer haven bestå av lika mycket plast som fisk år 2050, har flera länder vaknat till och börjat agera. Förbud mot plastpåsar ses på flera håll i världen, och EU väntas komma med en lista på flera engångsartiklar som ska förbjudas att tillverkas i plast. Samtidigt som plast förbjuds har flera olika iniativ för att rena haven startats.

Det är inte bara plast som hotar våra hav, skyddade marina områden utsätts för illegalt fiske i stor skala. Men forumet Friends of Ocean Action kommer arbeta aktivt för att vända tendensen. De planerar att lasera en teknisk plattform för att förebygga det illegala fisket samtidigt som de arbetar för att fortsätta bygga den politiska viljan att skydda de utsatta områdena.


Förutom dessa två punkter kan vi enligt WE-forum vänta oss att drönare kommer spela en stor roll när det kommer till att rädda liv i framtiden. Vi får även veta att Coalition for Epidemic Preparedness bildats för att forska fram nya mediciner som ska förhindra epedimier likt Ebola-utbrottet 2014-16 och att de redan forskat fram drygt 15 mediciner. Detta och mycket mer hittar du på listan här.

Vi på Studio Bovallstrand har under året som gått skrivit om flera positiva nyheter inom miljöforskning och vill naturligtvis vara med och bidra med vår egen lista på positiva nyheter. Här är en lista på 6 av de mest spännande intiativ och forskningsframsteg vi skrivit om.

Biodolomer - en ersättning till plast.
Plast är, som WE-forum tagit upp här ovan, ett stort hot mot våra hav. Den svenska uppfinningen Biodolomer är en 100% nedbrytbar polyester som kan användas i samma ändamål som plast.

Climeworks - en maskin som renar luften från koldioxid
Tekniken för att rena luften från koldioxid är här. Climeworks suger in luften, renar den från koldioxiden som fastnar i ett filter och koldioxiden kan sedan samlas upp och säljas vidare till kund. I dags dato finns redan några mindre maskiner ute på marknaden, men i stor skala skulle denna maskin kunna hjälpa till att bromsa klimatförändingarna.

Solvatten - en svensk uppfinning som renar vatten med hjälp av solstrålar
Solvatten är en vattenbehållare som renar vatten av sig självt när den placeras i solen. Uppfinningen är skapad av Petra Wadström, och den förbättrar redan livet för cirka 260 000 människor dagligen.

Magnesiumkarbonat - mineralen som kan sakta ner den globala uppvärmningen
Magnesiumkarbonat, magnesit, är en mineral som naturligt suger upp och binder CO2 som finns i atmosfären. Magnesit absorberar CO2, och när det sker bildar mineralen små kristaller. Nu har forskare vid Trent University hittat ett sätt att skynda på den annars väldigt långdragna processen - och är nere på en 72 dagar kort process som dessutom kan ske i rumstemperatur.

Ecosia - Sökmotorn som planterar träd medan du surfar på webben
Ecosia är en sökmotor som har satt som regel att lägga 80% av sin vinst på trädplanteringsprojekt. Träden planteras i 10 olika länder i Europa, Central- och Sydamerika, Asien och Afrika, och Ecosia har cirka 7 miljoner användare och har enligt sin trädräknare planterar drygt 48 miljoner träd hittills.


måndag 14 januari 2019

Genomskinligt trä - framtidens byggmaterial

Genomskinligt trä har tagits fram av forskarna vid Wallenberg Wood Sicence Center. Trä är både billigt, hållbart och lättillgängligt och det nya materialet kan komma att användas som ett alternativ till traditionellt glas, samtidigt som det kan komma ha en positiv miljöpåverkan.


Genomskinligt trä över en KTH-logga, bilden är lånad av forskning.se

Trä är ett tillgängligt, förnyelsebart och relativt lätt material och man hoppas kunna använda det genomskinliga träet i många av de områden där det tyngre och betydligt skörare materialet glas traditionellt används. Att bygga hela hus av transparent trä kommer att vara en möjlighet då träpanelerna kan göras tillräckligt transparenta så de släpper in ljus men samtidigt inte så genomskinliga så att det går att se rakt in i huset, och på så sätt kan man få ett energismart hus som värms upp likt ett växthus. 
I framtiden kommer transparent trä användas i solceller, och man kommer att kunna kombinera transparenta husfasader med solceller. Det går även att få träet såpass genomskinligt att det går att tillverka fönster av trä, och skapa ljusinläpp även vid bärande väggar.

Nyheten om transparent trä kom för snart två år sedan och fick genast stor spridning och mycket uppmärksamhet. För ett år sedan fick forskarna bakom materialet ta emot det prestigefyllda anslaget Acvanced Grant för att fortsätta utveckla och forska vidare på sin produkt. Upptäckten har gjorts tidigare, säger professor Lars Berglund i en artikel på KTH´s hemsida, men då i mikroskopisk skala för att studera träets anatomi. Det här är första gången det görs i syfte att skapa större transparenta strukturer att använda som byggmaterial.

För att få träet transparent tar man på kemisk väg bort ämnet ligin ur träet, som då blir vitt. Sedan impregnerar man träet med genomskinlig polymer och uppnår då det transparenta resultatet.

Här kan du läsa mer om transparent trä.

onsdag 26 december 2018

Studio Bovallstrands första år

Nu är julen snart över och vi går med raska steg mot 2019. Studio Bovallstrand ser sitt första årsskifte och det börjar bli dags att sammanfatta och blicka framåt. Jag tog mig en pratstund med studions ägare och grundare Eva och Inger Gustavsson för att höra vad de lärt sig mest av året som varit - och vad de hoppas på av framtiden.




Hej Eva och Inger! Nu har det första året i Studio Bovallstrand gått, hur har det varit?
Det har varit mycket jobb, det har känts nytt och det har varit ganska svårt - med det har fungerat. Vi är särskilt nöjda med våra event. Inför varje event har vi stått dagen innan och tänkt “Nej, det här kommer inte att gå!” - men sedan har det kommit folk, blivit bra diskussioner och intressanta samtal.

Vad var tanken med Studio Bovallstrand när ni startade den?
Vi har mycket besök till vårt showroom och från början startade vi studion för att vi ville ta emot dem på ett bättre sätt. Människorna som besöker oss har ofta mycket kunskap inom sina ämnen, och vi ville ta tillvara på den och göra studion till en mötesplats där vi kunde få utbyte av varandras kunskap. Vi kan sprida det vi lärt oss om trä och hållbarhet, och våra besök och partners kan dela med sig av den kunskap de besitter. Där har vi lyckats med vår ambition, vi har fått folk att mötas.

Vad har varit den största vinsten och den största utmaningen?
Den största vinsten har varit kunskapsöverföringen. Att få sprida andras kunskap genom våra event, och att få sprida vår kunskap om hur nödvändig skogen är för vår överlevnad. Utbytet vi fått mellan människor har varit det allra bästa.
Den största utmaningen har varit tiden. Att få den att räcka till samtidigt som vi ska få gjort allt annat vi behöver göra på fabriken.

Vad vill ni att den här verksamheten ska lämna för avtryck?
Att det går. Trots att vi har bland världens dyraste arbetskraft och trots (eller på grund av) att vi inte befinner oss i en storstad kan vi tillverka och sälja bra saker. Man kan påverka om man vill.
Och så var det det här med kunskapen; vi vill föra vidare och utbyta kunskap. Ju mer kunskap man har desto starkare blir man. Med kunskap kan man göra rätt val och förhindra dumheter.

När man hyr Studio Bovallstrand betalar man i träd till Vi-Skogen, hur många träd har ni planterat hittills?
695 träd har det blivit i år. Vi valde att skänka inkomsterna till Vi-skogen eftersom trä och skog ligger oss varmt om hjärtat. Nu har vi kommit så långt att vi blivit stödföretag åt vi-skogen.

Hur ser framtiden för Studio Bovallstrand ut?
På kort sikt vill vi fylla studion med fler event, mer konferenser och kunskapsutbyte. På längre sikt hoppas vi att studion etablerar sig som ett utflyktsmål, ett självklart ställe att åka till och att boka in sina event på. Det finns ju alla möjligheter för ett sånt här nätverk och koncept.


- Moa Andersson, Studio Bovallstrand

måndag 17 december 2018

Milano fyller staden med träd.

Med förhoppningen att för att förbättra luftkvaliten och sänka stadens temperatur med 2 grader planerar Italiens modehuvudstad Milano att öka stadens träd med 30%.

Milano är redan innan det kommande projektet drar igång föregångare med att plantera in träd i stadsmiljö. Våren 2018 öppnade The library of trees, designat av holländska landskapsarkitekten  Petra Blaisse som förvandlade den gråa piazzan i affärsområdet Porta Nouva till en grönskande oas med över 450 träd.


Precis jämte Library of trees ligger Bosco verticale (Vertical forest) där två höga bostadsbyggnader har täckts med över 800 träd, 4500 buskar och 15 000 plantor, designat av arkitekten Stefano Boeri. Att planetera träd på höjden istället för bredden är ett smart sätt att få in mer natur i staden, om den vertikala skogen skulle vara planterad på maken skulle den kräva en yta av 20,000 kvadratmeter.

I Milans nya projekt ska träden planteras på platta hustak, på skolgårdar och en övergiven järnvägslinje ska förvandlas till 7 nya parker i staden. Träden förväntas förbättra luftkvaliteten och bromsa spåren av klimatförändringar och den nya cityskogen beräknas kunna absorbera ca 5 miljoner ton koldioxid årligen, enligt World Economic Forum. Sammanlagt beräknas 3 miljoner nya träd planteras i staden, och projektet ska stå färdigt år 2030.

Här kan du läsa mer om Library of trees hos arkitekten Petra Blaisse
Här kan du läsa mer om Vertical Forest hos arkitekten Stefano Boeri

måndag 10 december 2018

Tree Hotel och Arctic Bath - från trädkoja till flytande hotell på älven.

Längst riksväg 97, cirka 48 kilometer nordväst om Boden, ligger ett samhälle som heter Harads. I Harads finns det lilla familjeägda hotellet som blivit en sådan världssuccé att det figurerat i tidningar och magasin världen över och får människor att resa långväga för att få spendera en natt i deras rum. Jag ringde upp Kent Lindvall, som tillsammans med Britta Jonsson-Lindvall startade Tree Hotel, för att prata lite om arkitektur, träd och om att våga säga ja till det ovanliga.  


The Mirrorcube. Arkitekt: Bolle Tham och Martin Videgård,

Britta och Kent hade drivit Brittas Pensionat i flera år, när dokumentären Trädälskaren började spelas in i skogen jämte deras pensionat. Dokumentären kretsar kring en trädkoja 14 meter upp över marken och visade på människors relation till träd - hur en frihetskänsla skapas när man befinner sig i skogen och i närheten av träd. Men när filminspelningen var avslutad stod kojan övergiven och Britta kom på tanken att hyra ut den som en del av pensionatet.
Kent, som vid den tiden anordnade fisketurer, åkte på fisketur med arkitekterna Mårten Cyrén, Tomas Sandell och Bertil Harström inte långt efter att filmen var klar, och på den resan uppkom tanken om att utveckla den övergivna trädkojan genom att kombinera arkitektur och natur - och bygga nya trädkojor i träden vid pensionatet. Sagt och gjort; de olika arkitekterna fick i uppdrag att rita varsitt rum, med varsin nyskapande belysningsidé.
Vid den tiden hade Kent och Britta egentligen inte de ekonomiska förutsättningarna som krävdes, men trodde så starkt på sin idé att de bestämde sig för att det fick bära eller brista. De fick bra stöd från kommunen och människorna runt omkring sig, och nu har Tree Hotel blivit en succé som lockar människor världen över till det lilla samhället Harads.

Tree Hotels rum The Bird´s Nest. Arkitekt: Bertil Harström, Inredningsgruppen.

När jag frågar vad Kent tror att framgången beror på svarar han att en övervägande del av gästerna kommer från storstaden, och att han tror att platsen i sig långt ute i skogen med norrsken och höga träd, kombinerat med modern arkitektur är något som lockar stadsmänniskan. Dessutom låg projektet rätt i tiden med en trend där vi mer och mer söker unika upplevelser med lokal prägel.
Hotellets huvudbyggnad, där man äter middag och frukost, är beläget i den gamla pensionatbyggnaden. Ett gammalt trähus, inrett i svensk 30-tals stil. Till en början trodde Britta och Kent att kunderna skulle känna att det var omodert och inte passade in med de nybyggda trädhusen - men tvärtom. Under vinterhalvåret är hela 95% av Tree Hotels gäster utländska turister och de har visat sig älska kombinationen av modern arkitektur och gammal svensk byggnadskonst.

Britta Jonsson-Lindvall och Kent Lindvall.

I bygget av Tree Hotel har det varit viktigt att ge så små miljömässiga avtryck som möjligt. "Vi jobbar ju inom skogsindustrin på ett sätt, men vi avverkar den inte. Våra träd står kvar och ändå tjänar vi pengar på dem". Säger Kent som startat upp en fond för att kunna bevara skogen i området.
Tanken och förhoppningen är att kunna utveckla turistnäringen i området med hjälp av skogen så att många olika turistattraktioner kan bilda en helhet som fortsätter att locka människor till Harads.
På Tree Hotels hemsida står det att läsa att Kents måtto är "Det är aldrig försent att ge upp!", så jag frågar honom om det är några planer de har fått ge upp under processens gång? "Inte egentligen. Från början ville vi ha fler rum, men det vill vi inte längre. Vi vill ha en liten anläggning, och istället satsa på att utveckla internt med vår restaurang, bemötande och sådana saker"

The Mirrorcube i norrsken.

När samtalet är över och det är dags att tacka för mig och lägga på, lägger Kent till att det i detta nu håller på att byggas ett nytt hotell, bara 2 kilometer ifrån Tree Hotel. Hotellet heter Arctic Bath och kommer att bestå av 12 rum. 6 st belägna på älvens strand, och 6 stycken flytande på älven. I hotellet kommer det även finnas spa och restaurang i den flytande enheten. Byggnaden är rund och mitten är öppen så att man kan bada i älvens vatten - därav namnet.
Inspirationen kommer från Tree Hotel, och är ritat av arkitekterna Johan Kauppi och Bertil Harström. Bertil Harstöm har även designat Tree Hotels Birdsnest, och de visuella likheterna mellan de båda byggnaderna är slående.
Arctic Bath är byggd av stora stockar som ska flyta på älven och arkitekturen vill påminna om tiden då man flottade stockar på älven och vilken inverkan och betydelse det hade för utvecklingen i hela landet.

Bilden är ödmjukt lånad av arcticbath.se

Den sista frågan innan vi lägger på luren blir hur hotellet ska fira jul. Och jodå, nog ska de hålla öppet alltid. Det blir en julbuffé i restaurangen och en liten julklapp till alla boende. Sedan är det dags att se fram emot 2019 då stora saker ska hända vid Luleälven utanför Harads och vi kan vänta oss att få ytterligare en anledning att turista mer i vårt eget hemland.

Här kan du läsa mer om Tree Hotel.
Här kan du läsa mer om Artic Bath.

- Moa Andersson, Studio Bovallstrand

Moringa - Trädet som kan rena vatten.

Vi är vana vid stora ord, mirakel, sensationer och click-baits dyker upp så fort vi öppnar en webb-läsare. Så när jag först läste om "...